Intressanta artiklar i tidningen Alfa

(Bild från Alfa)

I tidningen Alfa finns ofta intressanta artiklar om språk. I det senaste numret var temat Läslyft pågår. Artiklarna finns ibland även på nätet.

Några läsvärda artiklar i detta nummer är:
- Här skolas kritiska läsare. Om hur man med stöd av läsförståelsestrategier kan tolka faktatexter. Vi får följa en lärare i åk 9 som arbetar med dialogisk strategiundervisning.
- När mellanrummen talar. Här berättar forskaren (KaU) Christina Olin-Scheller om hur medveten läsundervisning lyfter elevernas läsförståelse.
- Häng med på bildpromenad. Läraren Eva-Marie Nilsson visar hur man kan förutspå texters innehåll genom att gå på bildpromenad.

Marlene

Arbete med likvärdig undervisning i idrott på Hammarö

Skolverket och SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) tycker att Hammarö kommun är ett gott exempel när det gäller likvärdig undervisning i idrott och hälsa. De har varit här och spelat in en film som nu ligger på Skolverkets hemsida. Roligt tycker vi!

Här kan du se filmen. 

Marlene

Webbmatte

Webmatte är uppdaterat med filmer och bedömningsstöd .
Bra filmer att använda som flippfilmer mm

Tipsa gärna också föräldrar om denna websida, kan vara ett mycket bra stöd om föräldrar vill stötta i arbetet med matematik. Även bedömningsstödet kan ge ökad förståelse för bedömning och betyg.
Finns på flera språk

Annelie

Svedala kommuns förstelärare bloggar om formativ undervisning / bedömning

Svedala kommuns förstelärare har en blogg. Här kan du följa deras tankar och reflektioner om undervisning. Den 7 september fanns ett mycket intressant blogginlägg från Joakim Nilsson om hur man kan strukturera undervisningen för att synliggöra lärandet för eleverna och läraren.
Annelie

Svansläsning, stafettläsning

Det finns många olika sätt att läsa på tillsammans med eleverna i klassen. Ett sätt som Marie Gonzalez pratade väl om under föreläsningen En läsande klass i Karlstad är svansläsning. I studiehandledningen till En läsande klass finns en förteckning med olika sätt att läsa.

Svansläsning eller stafettläsning är högläsning i grupp. Läraren börjar att läsa några rader eller ett stycke. Sedan tystnar läraren och vem som vill i klassen tar vid och läser en bit. Den som har lust fortsätter att läsa när föregående läsare har tystnat. Läsaren läser minst en mening, max ett stycke.

Marlene

En läsande klass i Karlstad

Igår var Marie Gonzalez och Martin Widmark från En läsande klass i Karlstad för att föreläsa om projektet. Martin började med att berätta lite om bakgrunden till En läsande klass och Marie berättade om hur hon arbetar i sina klasser på mellanstadiet med läsförståelsestrategier.

Pedagog Värmland filmade föreläsningen, så ni som inte hade möjlighet att se den kan kika in här.

En läsande klass vilar på tre ben, där alla tre är lika viktiga: högläsning, strategier och dialog. Om man vill förändra sin undervisning är det viktigt att börja i liten skala och sedan lägga på nya inslag allt eftersom så att man ser att undervisningen bär över tid.

Något som efterlyses då och då är boktips. Marie kom med tre boktips under föreläsningen:

Flickan utan minne av Petter Lidbäck

Muren av Titti Knutsson

Häxprovet av Maj Bylock

Marlene

Boktips om digitala verktyg i förskolan

På våra förskolor finns iPads och många har kommit igång ordentligt med arbetet kring dem. Vill man ha lite mer idéer och inspiration kan man kika i Johanna Kristenssons bok Språk och digitala verktyg i förskolan. Boken finns att låna på Hammarö bibliotek.

Johanna har bloggen Logopeden i skolan där hon regelbundet skriver om digitala verktyg. Länken finns även på höger sida i denna blogg.

/Marlene

Ny forskning Hur skapas skolans matematikbildning?

                 

Anette Jahnke, är filosofie licentiat i matematik, Chalmers tekniska högskola. Hon arbetar som biträdande forskare och projektledare vid Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet, Sverige.

Alla har vi erfarenhet av skolans matematikutbildning. Men varför är den som den är?

Anette Jahnke har studerat fyra olika praktiker; kursplaneskrivarens, matematikerns, lärarens och rektorns för att nå en ökad förståelse för hur den svenska skolans matematikbildning bildas. Tre av praktikerna utgör Anettes egen yrkeserfarenhet, den fjärde – rektorns praktik, har studerats med hjälp av en grupp rektorer.

För att synliggöra den praktiska och tysta kunskapen har Anette analyserat berättelser från de fyra praktikerna med hjälp av filosofi och skönlitteratur. Bland annat framträder en oro över oförutsedda händelser i praktikerna och en oro över vår egen och andras okunskap.

– Om vi automatiskt tolkar oförutsedda händelser i praktiken som tecken på okunskap då försöker vi undervika dessa. Okunskap i dagens samhälle är nästan skamfullt. Men, förmåga att uppfatta och skapa händelser som är annorlunda och kunna agera i dessa är snarare tecken på omdöme och en praktisk klokhet. Utan praktisk klokhet utvecklar vi dessutom inte expertis eller skicklighet vare sig vi är elev, lärare, matematiker, rektor eller kursplaneskrivare.

Min undersökning fokuserar på den praktiska kunskap som bildas när du är verksam i ett arbete. Denna kunskap kan inte tillägnas genom utbildning, och delar av den är ”tyst”, oformulerad, säger Anette.

Titeln på avhandlingen är:
Insegel till dialog. Skolans matematikutbildning – en studie i fyra praktiker
Annelie

Vill du läsa hela avhandlingen




 

Frågandets betydelse för lärandet

 

När vi arbetar med formativ bedömning har frågandet en central betydelse för lärandet både för eleverna och läraren. Gunnar Lindberg har skrivit en intressant artikel om frågandets betydelse för lärandet. Han beskriver i sin artikel att:

Frågandet leder framåt, eftersom det söker ett svar.

Frågandet lyfter det egna tänkandet till en metanivå. Jag tänker tydligare på vad det är jag söker

Frågandet hjälper mig att lyssna. Jag måste veta vad jag frågar efter och jag har också ett behov av att lyssna efter svaret på min fråga.

Frågandet hjälper mig att ha kontrollen över mitt lärande. När jag ställer frågorna är det mitt lärande.
Det handlar om och jag kan själv kontrollera detta.

Blir du nyfiken på att läsa mer om frågandets betydelse för lärandet kan du läsa hela artikeln.
Här kan du läsa hela artikeln
Annelie
 

 

 

Skolarbete "på riktigt"

Dan Åkerlund, lektor vid Karlstad Universitet, har forskat hur elever i åk 4-6 med hjälp av datorer och kameror skapat multimodala texter. Han visar på två exempel där elever använt sig av bloggar eller att skypa med elever i Tanzania upplevt att undervisningen är "på riktigt".

Dan menar att det blir nästan alltid meningsfullt när man kommunicerar med en "riktig" mottagare och inte bara till läraren. Tiden då eleverna endast kommunicerar med läraren är förbi säger Dan Åkerlund.

Här kan du läsa mer om Dans avhandling.

Den 18/11 kommer Dan Åkerlund att föreläsa för de lärare som ingår i RUC-projektet  "Läsförståelse och läsundervisning".


/Marlene

Bornholmsmodellen

I mitten av 1990-talet tog Hammarö kommun beslutet att alla förskoleklasser ska arbeta enligt Bornholmsmodellen och sedan dess har våra resultat i läsning förbättrats radikalt.

Nu är alla våra förskoleklasser igång med sin verksamhet och på schemat varje dag finns språklekar via Bornholmsmodellen med.

Den litteratur som används som stöd för planeringen är:

 

Språklekar efter Bornholmsmodellen av Ingrid Häggström

Bornholmsmodellen - Vägen till läsning av Ingvar Lundberg

Som komplement finns numera även appen Bornholmslek som finns i App-store till priset av 49 kr. 

Om du vill läsa mer kring Bornholmsmodellen kan man läsa en intervju med Ingvar Lundberg här och en artikel ur Dyslexiföreningens skrift finns att läsa här.

/Marlene