Lässtrategier

Nu har UR:s serie Orka plugga kommit ut med fler filmer och nu handlar det om lässtrategier. Det är korta filmer på strax under tv minuter och har följande rubriker:
- Dela upp längre texter i olika steg
- Så gör du för att komma igång med läsningen
- Ta reda på mer innan du börjar läsa
- Ställ frågor för att förstå texten
- Hitta det viktigaste i en text
- Anteckningar hjälper dig att förstå

Tanken är att man ska se filmerna tillsammans med sina elever.

UR Skola  har nyligen kommit ut med nya filmer som handlar om läsförståelsestrategier. Dessa riktar sig främst till årskurserna 7-9.  Filmerna tar upp strategierna:
- Förutspå
- Inre bilder
- Reda ut oklarheter
- Ställa frågor
- Sammanfatta

/Marlene

Mer om genrepedagogik

Är du intresserad av att lära dig mer om genrepedagogik efter gårdagens föreläsning av Britt Johansson på KaU? Då finns det många vägar att utforska!


De filmer på UR som Britt rekommenderade hittar du här:
http://www.ur.se/Produkter/182356-Spraket-bar-kunskapen/Fordjupning


Här finns filmer om hur man kan jobba genom alla faser med texttyperna:
- Argumenterande text
- Förklarande text
- Beskrivande text
- Narrativ text
- Återgivande text
- Instruerande text


Man kan också läsa boken:

Om du vill veta mer om Knutbyskolan och deras arbete med genrepedagogik så hittar du deras hemsida här.


Om du missade Britt Johanssons och Josefin Nilssons föreläsningar på KaU igår (eller vill se dem igen) så har Pedagog Värmland filmat dem och kommer att lägga ut dem på deras hemsida.


Det finns även många lärare som bloggar om sitt arbete med genrepedagogik, googla, googla...




/Marlene

Nya filmer om kunskapskraven

Nu har UR:s Orka plugga kommit ut med nya filmer som stöd för att förklara kunskapskraven för eleverna.

Här hittar du nu:
- Att resonera om källans trovärdighet och relevans i svenska.
- Att pröva och ompröva i teknik.
- Frågeställningar för systematiska undersökningar i kemi.

/Marlene

Ett tema i alla ämnen höjer betygen

(Bild från Sydsvenskan)

Igår var det en intressant artikel i Sydsvenskan om Seminarieskolan i Landskrona som införde blockundervisning för de nyanlända för tre år sedan för att kunna sätta fokus på språkutvecklingen i ett område i taget. Nu används samma begrepp i flera ämnen och förklaras utifrån varje ämnes perspektiv. 

 

När personalen såg vilka goda resultat som blockundervisningen förde med sig så införde de det för alla elever på skolan och man ser förbättrade resultat hos alla elever. Blockundervisningen genomförs i samtliga ämnen men ämnena hemkunskap och idrott kan inte alltid inkluderas.  

/Marlene

Aktiv läskraft - Mellanstadiet

Nu har Barbro Westlunds bok om läsförståelse för mellanstadiet kommit ut. Jag vet att den är efterlängtad av många så jag flaggar lite för den här. Jag har fått den, men ännu inte hunnit läsa den.

Innehåll i boken är bl.a:
- Alla lärare är läs- och skrivlärare
- Vad är Aktiv läskraft?
- Att vidga elevernas läsrepertoar
- Ett utvecklat metaspråk
- Didaktiska val
- Vad alla lärare bör veta om läsprocessen
- Att öva läsflyt
- Olika genrer
- Så blir läsförståelseseundervisning framgångsrik
- Lärande och bedömning som en process
- Kursplanernas förhållande till läsförståelseprocesser
- Att undervisa är att ständigt lära

Innehållet verkar mycket intressant och jag ser fram emot att läsa boken.

/Marlene

Mer av cirkelmodellen

I filmen ovan berättar läraren Cecilia Balk  hur hon arbetar med beskrivande rapporter i sin årskurs 3.

Tidigare har jag skrivit om cirkelmodellen här.

/Marlene

Filmer om Nya Språket lyfter

Nu har Pedagog Stockholm gjort två filmer kring bedömningsmaterialet Nya Språket lyfter.

Kanske kan vara något att se och diskutera tillsammans i arbetslagen?!

Marlene

Hur kan man jobba med cirkelmodellen?

Här har jag skrivit om hur skrivande enligt cirkelmodellen går till, men om ni vill ha fler praktiska exempel så finns det i de här blogginläggen: 

ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter

Cirkelmodellen i alla ämnen

Marlene

Närläsning

(bild från dn.se)

Många lärare vill utveckla sitt arbete med närläsning. Här på Anna Kayas blogg finns två korta filmer som kan vara intressanta att ta del av.

Här kan du läsa hur man arbetade med närläsning på Nobelgymnasiet efter Ann Boglinds föreläsning i RUC:s seminarieserie.

I ett äldre nummer av tidningen Origo finns en artikel om hur man kan jobba med närläsning i kemi.

Marlene

Nytt bedömningsstöd

Sedan ett tag tillbaka har Skolverket ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk för lärare i åk 1-6 i grundsärskolan.

Det är ett redskap för lärare och elever som tydliggör progressionen i elevernas läs- och skrivutveckling och ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden av betydelse för språkutveckling.

Marlene

Intressanta artiklar i tidningen Alfa

(Bild från Alfa)

I tidningen Alfa finns ofta intressanta artiklar om språk. I det senaste numret var temat Läslyft pågår. Artiklarna finns ibland även på nätet.

Några läsvärda artiklar i detta nummer är:
- Här skolas kritiska läsare. Om hur man med stöd av läsförståelsestrategier kan tolka faktatexter. Vi får följa en lärare i åk 9 som arbetar med dialogisk strategiundervisning.
- När mellanrummen talar. Här berättar forskaren (KaU) Christina Olin-Scheller om hur medveten läsundervisning lyfter elevernas läsförståelse.
- Häng med på bildpromenad. Läraren Eva-Marie Nilsson visar hur man kan förutspå texters innehåll genom att gå på bildpromenad.

Marlene

Svansläsning, stafettläsning

Det finns många olika sätt att läsa på tillsammans med eleverna i klassen. Ett sätt som Marie Gonzalez pratade väl om under föreläsningen En läsande klass i Karlstad är svansläsning. I studiehandledningen till En läsande klass finns en förteckning med olika sätt att läsa.

Svansläsning eller stafettläsning är högläsning i grupp. Läraren börjar att läsa några rader eller ett stycke. Sedan tystnar läraren och vem som vill i klassen tar vid och läser en bit. Den som har lust fortsätter att läsa när föregående läsare har tystnat. Läsaren läser minst en mening, max ett stycke.

Marlene

En läsande klass i Karlstad

Igår var Marie Gonzalez och Martin Widmark från En läsande klass i Karlstad för att föreläsa om projektet. Martin började med att berätta lite om bakgrunden till En läsande klass och Marie berättade om hur hon arbetar i sina klasser på mellanstadiet med läsförståelsestrategier.

Pedagog Värmland filmade föreläsningen, så ni som inte hade möjlighet att se den kan kika in här.

En läsande klass vilar på tre ben, där alla tre är lika viktiga: högläsning, strategier och dialog. Om man vill förändra sin undervisning är det viktigt att börja i liten skala och sedan lägga på nya inslag allt eftersom så att man ser att undervisningen bär över tid.

Något som efterlyses då och då är boktips. Marie kom med tre boktips under föreläsningen:

Flickan utan minne av Petter Lidbäck

Muren av Titti Knutsson

Häxprovet av Maj Bylock

Marlene

Grammatik i teori och lärande praktik

Den 7/10 har RUC i Karlstad en föreläsning om Grammatik i teori och lärande praktik av Jessica Eriksson, Camilla Grönvall och Annelie Johansson. De har även gett ut en bok, som ni kan se här ovan.

Jag lyssnade på denna föreläsning i våras på CSL-dagen som Centrum för Språk- och litteraturdidaktik anordnade. En intressant föreläsning om hur man kan jobba med grammatik i skolan på ett lustfyllt sätt och varför man bör göra det. Föreläsarna gav många praktiska tips och idéer som man kan använda i sin undervisning.

Marlene

Cirkelmodellen

I gårdagens program av Världens bästa skitskola (som jag verkligen kan 

rekommendera) besökte man Sandbackaskolan i Kungälv som är bäst i Sverige

när det gäller att ha likvärdiga skolresultat när man jämför pojkar och flickor. 

När man frågar specialpedagogen på Sandbackaskolan vad de gör, så tas 

cirkelmodellen upp som ett arbetssätt. 

Så här fungerar Cirkelmodellen:

 

 

(Bild från Pedagog Stockholm) 

Här har Skolverket skrivit om cirkelmodellen. 

Här beskrivs cirkelmodellen noggrant. Nationellt centrum för språk-, läs- och 

skrivutveckling har tagit fram skriften tillsammans med skolor i Vänersborg. 

Här skriver Anna Kaya om cirkelmodellen på sin blogg. 

 

 (Bild från Logopeden i skolan)

 Marlene

Litteraturbankens skola

Den nyöppnade  Litteraturbankens skola är tänkt att verka som en vägledning till det svenska litteraturarvet. Hittills har de lagt ut texter och lärarhandledningar till Selma Lagerlöf, men det kommer att komma fler författare så småningom. På Litteraturbanken finns texter främst för den senare delen av grundskolan, men på Litteraturbankens skola har man valt att lägga ut texter och lärarhandledningar som passar till hela grundskolan.
Litteraturbankens skola är utarbetad av Ann Boglind och Anna Nordlund.

Marlene

Barn blir bokslukare genom samtal

– Det räcker inte att påtala att barn och unga måste läsa mer på fritiden och sluta spela dataspel eller surfa på internet, säger Catarina Schmidt, som skrivit en doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet. För att barn ska nå läsförståelse och upptäcka det fantastiska med att läsa måste de få prata om vad de läser och i den meningen är skolan en alltför tyst lärmiljö. Under de senaste 15 årenhar svenska barns och ungas läsförmåga blivit allt sämre. Det visar både nationella och internationella utvärderingar. Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas. Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? För att ta reda på det har hon följt barn i och utanför skolan från årskurs tre till fem.

– Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Barn är kreativa och har många tankar om texter de möter liksom om de texter de vill skriva, säger Catarina Schmidt.

Kortvarig läsning

Men hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan är den kortvarig och leder inte heller till samtal om innehållet. Samtidigt vet vi att bearbetning och samtal kring litteratur är nödvändigt för förståelsen.
– Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. Läsning handlar inte bara om att läsa med flyt. Jag följde en pojke som heter Hassan som avkodade perfekt. Han kunde läsa med flyt men eftersom han var ensam i sin läsning – han hade ingen att prata med om det han läste – så utvecklade han inte de strategier för läsförståelse som i dag krävs, säger Catarina Schmidt.
– Att kunna avkoda är självklart viktigt men vi måste också synliggöra betydelsen av att nå läsförståelse. Det är då det blir fantastiskt att läsa. Jag menar att skolan kan spela en viktig roll för att barn ska få syn på sig själva som sådana som läser, kritiskt granskar, skriver om och förändrar texter. Detta innebär ett identitetsskapande där barn känner igen sig i texter, berättar för andra om de avtryck som olika slags texter ger och – helt enkelt – blir sådana som läser.
Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Texter i sociala medier, dataspel och internet såväl som texter som inte finns på skärmen.

Om du vill läsa hela artikeln om Catarina Schmidts forskning så hittar du den här.

Marlene

Läsförståelsestrategier i praktiken åk 4-6

UR Samtiden har även lagt ut en föreläsning med tre lärare i åk 4-6 från Sätraskolan i Stockholm som berättar hur de arbetar med läsförståelsestrategier i sina klasser. Dessa lärare arbetar också med att skriva lärarhandledningar till vårens En läsande klass.
Lärarna arbetar med metoden Reciprocal Teaching och berättar om de olika lässtrategierna. De berättar även hur de arbetar praktiskt i sina klasser och ger många tips.


Föreläsningen är 45 min lång och kan gärna användas genom att titta på föreläsningen gemensamt och sedan diskutera tillsammans.

/Marlene

Läsförståelsestrategier i praktiken år F-3

UR Samtiden har filmat en föreläsning av Marie Trapp som hölls under Skolforum 2013. Marie är en av de lärare som arbetar med att utforma material till projektet En läsande klass.

I föreläsningen berättar Marie om varför vi ska undervisa om läsförståelsestrategier i skolan och att det är bra att börja redan i förskoleklass genom högläsningen. Marie berättar hur man jobbar med strategierna på olika texter och på olika sätt. Eleverna kan även ha stöd av Läsfixarna när de skriver egna texter. Hur man formativt kan bedöma elevens arbete med läsförståelsestrategier tas också upp i föreläsningen.

Föreläsningen är mycket informativ och kan med fördel ses tillsammans i ett arbetslag för att därefter ha diskussioner i grupp. Föreläsningen är 29 minuter lång.

/Marlene

Tips till läsundervisningen

På den här sidan delar ABC-lärare (lärare som undervisar med Natur & Kulturs läsmaterial) med sig av olika arbetsdokument fritt för alla att ladda ner. Det finns:
- Årsplanering i svenska för åk 1
- Pedagogiska planeringar för åk 1-3
- Skrivschema som eleverna kan använda inför skrivandet av egna berättelser.
- Skriv en saga med hjälp av en tärning.
- Stjärnläsaren. Ett arbetsblad med läsfixarna som används då eleverna läser en skönlitterar text eller en faktatext.
- Läsläxehäfte med Läsfixarna.

Tänk vad fiffigt att kunna ta del av varandras arbeten och inte behöva uppfinna hjulet varje gång!

/Marlene