Tema: Nyanlända elever

UR har i sin serie Lärlabbet under februari månad fokuserat på nyanlända elever. De har publicerat fyra filmer med följande innehåll:

1. Mottagandet.
Hur kan skolan ta emot nyanlända elever på bästa sätt? Vilka utmaningar står man inför som lärare? Och vad är de nya direktiven från Skolverket?

2. Inkludering
Hur kan skolan jobba med inkludering av nyanlända elever? Vad finns det för fördelar med förberedelseklasser? Och vad är viktigt att tänka på vid direktplacering?

3. Lärandet
 Hur kan skolan arbeta med nyanlända elevers lärande? Vad har elever för kunskaper med sig till den svenska skolan? Och hur tar vi bäst tillvara på den kunskapen? I det här programmet medverkar Josefin Nilsson, som flera av er hörde föreläsa på KaU i februari.

4. Samverkan

I arbetet med nyanlända elever – Hur kan skolan jobba med samverkan?
Inom den egna verksamheten? Utanför skolan? Med föräldrar?

Intressant innehåll och många viktiga frågor att fundera över.
/Marlene

Ett litet bloggtips!

Hülya Basaran har börjat blogga för LR som ämnesspanare i svenska som andraspråk. Ännu har det bara publicerats ett inlägg, men det kommer nog att komma många intressanta inlägg med tips och idéer. Hülya Basaran är förstelärare i Trollhättan där hon tar emot nyanlända elever på "Välkomsten". Hon är också flitigt anlitad som föreläsare och har nyligen gett ut boken Nyanlända elever i mitt klassrum. 

 /Marlene

Nytt kring bedömning av nyanländas kunskaper

Från den 1 januari är bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper reglerad i skollagen och obligatorisk för skolorna att genomföra. Bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Det är elevens kunskaper (som han eller hon har visat vid kartläggningen), elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt som ska ligga till grund för det här beslutet. Kartläggningen av elevens kunskaper ska även ligga till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.
I skollagen definieras begreppet nyanländ elev. Det är en elev som har varit bosatt utomlands, som nu bor i Sverige och har börjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår han eller hon fyller sju år. Även för andra elever som har varit bosatta utomlands kan det bli aktuellt att göra en bedömning av elevens kunskaper.

Nationellt kartläggningsmaterial

Skolverket tar fram ett nationellt kartläggningsmaterial. Materialet består av tre steg. Steg 1 och 2 publiceras i vår bedömningsportal den 7 januari 2016. Det krävs inte någon inloggning i portalen för att få åtkomst till materialet. Steg 3 publiceras successivt under våren.
Kartläggningsmaterialet är ett stöd för skolans bedömningsarbete. Materialet är framtaget för elever i de obligatoriska skolformerna, men kan även användas i gymnasieskolans språkintroduktion. Skolverkets avsikt är att de två första stegen i materialet ska bli obligatoriska under våren 2016. Kartläggningen ger ett underlag för beslut om en elevs placering i årskurs och undervisningsgrupp, samt för planeringen av elevens fortsatta undervisning. Den ger en möjlighet att ta tillvara och bygga vidare på de erfarenheter och kunskaper som en elev har med sig. Underlaget ger också en bild av vilka insatser som krävs från skolans sida.

(från Skolverket)

Här hittar du kartläggningsmaterialet. 

/Marlene

Arbeta språkligt med nyanlända

I senaste numret av Handledarskap till Grundskoletidningen (#6 2015) kan vi läsa en artikel om Sara Persson som arbetar som lärare i svenska som andraspråk på Skogshagaskolan i Västervik. Hon tar emot nyanlända elever i årskurserna 1-6 och ser skönlitteratur och skrivande som en viktig del i arbetet med sina elever. Här kan du läsa hennes blogg. De här fyra metoderna tipsar Sara om för att arbeta språkligt med nyanlända:

1. Tvillingläsning. Bokpaket som består av två böcker, samma bok men på två olika språk tex svenska och arabiska.

2. Använda sig av elevernas modersmål som stöttning och hjälp i undervisningen.

3. Att läsa skönlitteratur i stället för att bara arbeta med arbetsböcker. Sara försöker få in momenten tala, läsa och skriva under varje lektion.

4. Cirkelmodellen. Här och här kan du läsa mer.



Hör av dig till mig om du vill läsa artikeln i sin helhet så ska jag se till att du får den!

Marlene

Ett tema i alla ämnen höjer betygen

(Bild från Sydsvenskan)

Igår var det en intressant artikel i Sydsvenskan om Seminarieskolan i Landskrona som införde blockundervisning för de nyanlända för tre år sedan för att kunna sätta fokus på språkutvecklingen i ett område i taget. Nu används samma begrepp i flera ämnen och förklaras utifrån varje ämnes perspektiv. 

 

När personalen såg vilka goda resultat som blockundervisningen förde med sig så införde de det för alla elever på skolan och man ser förbättrade resultat hos alla elever. Blockundervisningen genomförs i samtliga ämnen men ämnena hemkunskap och idrott kan inte alltid inkluderas.  

/Marlene

Lite poddar...

För er som är intresserade av att lyssna på poddar finns nu en del för oss i skolan. Du söker efter dem i din podcaster och laddar ner de avsnitt som du är intresserad av.

Jalla Skolan handlar om svenska skolans arbete med nyanlända och flerspråkiga elever och lanseras av Inläsningstjänst AB.

 Inläsningstjänst AB har även podden Dyslexiradio, där de ämnet är dyslexi och läs- och skrivsvårigheter.

Sedan har även Pedagog Värmland poddsändningar i deras podd Utvecklingspodden.

/Marlene

Info till nyanlända

Skolverket har nyligen lanserat en sajt som ger information till elever/föräldrar som möter den svenska skolan som nyanländ. Informationen finns på språken: svenska, persiska, somaliska, arabiska, polska och thailändska. Den här informationen kan vara ett stöd i de första samtalen med vårdnadshavare som är nyanlända.

Marlene