Lässtrategier

Nu har UR:s serie Orka plugga kommit ut med fler filmer och nu handlar det om lässtrategier. Det är korta filmer på strax under tv minuter och har följande rubriker:
- Dela upp längre texter i olika steg
- Så gör du för att komma igång med läsningen
- Ta reda på mer innan du börjar läsa
- Ställ frågor för att förstå texten
- Hitta det viktigaste i en text
- Anteckningar hjälper dig att förstå

Tanken är att man ska se filmerna tillsammans med sina elever.

UR Skola  har nyligen kommit ut med nya filmer som handlar om läsförståelsestrategier. Dessa riktar sig främst till årskurserna 7-9.  Filmerna tar upp strategierna:
- Förutspå
- Inre bilder
- Reda ut oklarheter
- Ställa frågor
- Sammanfatta

/Marlene

Lärarpodden Didaktorn

Lyssnar ni på poddar? Sedan ett tag tillbaka finns UR:s lärarpodd #didaktorn. Jag har inte lyssnat på något avsnitt ännu, men ska definitivt göra det inom kort. Några avsnitt som lockar mig är:

- Planerad feedback (med läraren Tommy Lucassi)
- Läsförståelse (med Anne-Marie Körling)
- Språklärare utan språk (med Barbro Westlund)
- Undervisa med serier
- Läs mer!

/Marlene

Läsförståelse och arbetsminne

(bild från 1177.se)

 

I Språkforskningsbloggen (som drivs av logopeden och doktoranden Anna Eva Hallin) togs det häromdagen upp forskning kring arbetsminne och läsförståelse. För att förstå en text  (muntlig eller skriftlig) jobbar vårt arbetsminne hårt för att skapa mentala modeller och jämföra med tidigare bakgrundskunskap för att kunna förstå.

Då undrar många: Kan man träna arbetsminnet, tex med ett datorprogram, och då förbättra läsförståelsen? Så här beskrivs det i bloggen:

1. Den underliggande absoluta arbetsminneskapaciteten kan inte behandlas direkt för att förbättra vardagsspråklig förmåga. Vi bör alltså inte rekommendera arbetsminnesprogram för att förbättra läsförmåga, språklig förmåga eller koncentrationsförmåga hos elever med arbetsminnessvårigheter.

2. Om vi effektiviserar och gör processer mer automatiska så frigör vi resurser i arbetsminnet. Detta ökar också kapaciteten. Japp! Om vi hjälper elever att organisera information och ger dem strategier så får de mer arbetsminnesresurser över. Att förbättra avkodningsförmågan hos en elev med lässvårigheter är ett sätt att frigöra arbetsminnesresurser och öka kapaciteten för läsförståelse.

3. Strategisk undervisning ökar effektiviteten och bör då förankra ny språklig information. Om det är mycket ny information, så kan man genom att upprepa begrepp flera gånger samt använda visuellt stöd, för att hjälpa arbetsminnet.

4. Lätta arbetsbördan! Ge struktur och tydlighet för att frigöra plats! Modellera, diskutera, repetera, klargör, summera, repetera... Och använd visuella strategier.

Intressant inlägg som jag har förkortat här, men vill du läsa det i sin helhet så hittar du den på Språkforskningsbloggen.

/Marlene

Aktiv läskraft - Mellanstadiet

Nu har Barbro Westlunds bok om läsförståelse för mellanstadiet kommit ut. Jag vet att den är efterlängtad av många så jag flaggar lite för den här. Jag har fått den, men ännu inte hunnit läsa den.

Innehåll i boken är bl.a:
- Alla lärare är läs- och skrivlärare
- Vad är Aktiv läskraft?
- Att vidga elevernas läsrepertoar
- Ett utvecklat metaspråk
- Didaktiska val
- Vad alla lärare bör veta om läsprocessen
- Att öva läsflyt
- Olika genrer
- Så blir läsförståelseseundervisning framgångsrik
- Lärande och bedömning som en process
- Kursplanernas förhållande till läsförståelseprocesser
- Att undervisa är att ständigt lära

Innehållet verkar mycket intressant och jag ser fram emot att läsa boken.

/Marlene

Aktiv läskraft: Att undervisa i lässtrategier för förståelse

Äntligen har Barbro Westlunds första bok om lässtrategier kommit ut! Utgivningen har blivit uppskjuten länge, men nu finns den att köpa hem.

Rubrikerna på kapitlen är:
- Syftet med bokserien Aktiv läskraft
- Aktiv läskraft
- Vad alla lärare bör veta om läsprocessen
- Så blir läsförståelseundervisning framgångsrik
- Att arbeta med undervisning i läsförståelse, lärande och bedömning som en process - inte som separata delar
- Kursplanernas förhållande till läsförståelseprocesser
- Sammanfattning och framåtblick

Böckerna för mellanstadiet och lågstadiet ser just nu ut att ges ut i oktober.

Ser fram emot spännande läsning!
Marlene

Närläsning

(bild från dn.se)

Många lärare vill utveckla sitt arbete med närläsning. Här på Anna Kayas blogg finns två korta filmer som kan vara intressanta att ta del av.

Här kan du läsa hur man arbetade med närläsning på Nobelgymnasiet efter Ann Boglinds föreläsning i RUC:s seminarieserie.

I ett äldre nummer av tidningen Origo finns en artikel om hur man kan jobba med närläsning i kemi.

Marlene

Skolministeriet om En läsande klass

Igår sände Skolministeriet (Utbildningsradion) ett program om En läsande klass. Här intervjuas lärare som arbetar med En läsande klass, forskarna Barbro Westlund, Monica Reichenberg och Jan Nilsson samt upphovsmannen Martin Widmark.
Martin Widmark avslutar med att berätta att han nu arbetar för att utvidga projektet mot högstadiet.

Marlene

Film om hur Malin Hugander arbetar med läsförståelsestrategier

Malin Hugander på Sätraskolan är en av mellanstadielärarna som skrivit handledningen till En läsande klass. I det här reportaget från Sätraskolan berättar hon om sitt arbete med läsförståelsestrategier i klassrummet.

Marlene

Barbro Westlund

Idag på förmiddagen föreläste Barbro Westlund, universitetslektor och forskare vid Stockholms universitet, för alla pedagoger i Hammarö kommun och under eftermiddagen får alla möjlighet att samtala i ämneslag och arbetslag utifrån föreläsningen.

De böcker som Barbro skrivit och visade på föreläsningen är:

Till de böckerna finns även en studiehandledning om man vill arbeta med böckerna tillsammans i ett arbetslag.

Under nästa år kommer Barbro ut med tre nya böcker, en bok riktad till varje stadium i grundskolan. Den första, för högstadiet, beräknas komma ut i slutet av juli månad.

  

Marlene

Intressanta artiklar i tidningen Alfa

(Bild från Alfa)

I tidningen Alfa finns ofta intressanta artiklar om språk. I det senaste numret var temat Läslyft pågår. Artiklarna finns ibland även på nätet.

Några läsvärda artiklar i detta nummer är:
- Här skolas kritiska läsare. Om hur man med stöd av läsförståelsestrategier kan tolka faktatexter. Vi får följa en lärare i åk 9 som arbetar med dialogisk strategiundervisning.
- När mellanrummen talar. Här berättar forskaren (KaU) Christina Olin-Scheller om hur medveten läsundervisning lyfter elevernas läsförståelse.
- Häng med på bildpromenad. Läraren Eva-Marie Nilsson visar hur man kan förutspå texters innehåll genom att gå på bildpromenad.

Marlene

En läsande klass i Karlstad

Igår var Marie Gonzalez och Martin Widmark från En läsande klass i Karlstad för att föreläsa om projektet. Martin började med att berätta lite om bakgrunden till En läsande klass och Marie berättade om hur hon arbetar i sina klasser på mellanstadiet med läsförståelsestrategier.

Pedagog Värmland filmade föreläsningen, så ni som inte hade möjlighet att se den kan kika in här.

En läsande klass vilar på tre ben, där alla tre är lika viktiga: högläsning, strategier och dialog. Om man vill förändra sin undervisning är det viktigt att börja i liten skala och sedan lägga på nya inslag allt eftersom så att man ser att undervisningen bär över tid.

Något som efterlyses då och då är boktips. Marie kom med tre boktips under föreläsningen:

Flickan utan minne av Petter Lidbäck

Muren av Titti Knutsson

Häxprovet av Maj Bylock

Marlene

Filmer om läsförståelsestrategier

Häromdagen släppte UR sju filmer om läsförståelsestrategier på deras hemsida. Filmerna är på ca 8 min/styck. Korta, men ändå fulla med bra innehåll!

Jag skulle rekommendera att ni börjar att se filmen Introduktion, sedan kan man välja strategi i den ordning man vill. De filmerna är: Förutspå, Utreda oklarheter, Ställa frågor, Inre bilder och Sammanfatta.

En annan film är Högläsning i förskolan, där Marie Trapp visar två förskollärare hur man kan arbeta med läsförståelsestrategierna vid högläsning.

Marlene

Resultat som skjuter i höjden

På Knutbyskolan i Rinkeby har de fördubblat sina resultat genom att jobba med genrepedagogik. Lärarna har inspirerats av Pauline Gibbons böcker och jobbar så i alla ämnen. Här kan du läsa mer om arbetet på Knutbyskolan.

Ett boktips är Lyft språket, lyft tänkandet av Pauline Gibbons. Den släpptes i en andra upplaga i november 2013. Gibbons har även gett ut boken Stärk språket, stärk lärandet.

Marlene

Nya filmer om läsförståelsestrategier

UR har filmatiserat undervisning med läsförståelsestrategier utifrån projektet En läsande klass.
Sändningstiderna för de 7 avsnitten kommer sändas efter varandra på SVT1 den 2 juni med start kl 14:05. Dagen efter kommer de finnas tillgängliga på internet/URplay: http://urplay.se/.

Serien kommer fungera som inspiration till hur man kan jobba i klassrummet med läsförståelse.

Marlene

Snart kör det igång!!

Vilken dag som helst kommer lärarhandledningen till "En läsande klass" att dimpa ner i våra skolors brevlådor. Spännande! Den 23 april, på Världsbokdagen, blir hemsidan helt öppen med alla hundratalstexter och tips till alla lärare.

Här kan ni se en film där lärarna i projektet berättar mer om läsförståelsestrategierna.  

Lycka till!

Marlene

Högläsning av sakprosa

Tänk, nu skrivs det om läsförståelse precis överallt! Äntligen! Häromdagen publicerades en intressant intervju av Barbro Westlund om högläsning när det gäller sakprosa.

Westlund menar att sakprosan är precis lika viktig att högläsa som skönlitteratur.


När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. Det ledde till att de små barnen utvecklade mycket större ordförråd än om de läste enbart sagor.
– Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Det ger något annat, en förmåga att leva sig in i andra människors livsöden. Men studien visade att man borde sträva efter en balans.Inte minst eftersom de internationella mätningarna av kunskapsläsningen visar att svenska barn och ungdomar tappar mest i just läsningen av sakprosa. Den skönlitterära läsningen sjunker inte alls på samma sätt.

Marlene

Uppdrag Språklyft

Sedan ett tag tillbaka finns Uppdrag Språklyft för åk 1-3. Det är ett idématerial till Skolverkets "Nya språket lyfter" med hänvisningar till observationspunkterna i "Nya språket lyfter".

Den har två teman, Leksaksfabriken och Detektivbyrån. Varje tema inleds med en högläsningstext, då läraren får många tillfällen att öva läsförståelse och ordkunskap med eleverna. Till varje tema finns en rad elevuppdrag som övar olika läs- och skrivstrategier, vilka aktivt utvecklar elevernas språk.

Precis nyligen har Natur & Kultur även släppt ett Uppdrag Språklyft  för åk 4-6. Det är uppbyggt på samma sätt, men nu är uppdraget att skriva en tidning. 

I serien finns också Uppdrag Språklyft med matematik. Uppdrag Språklyft med matematik är uppbyggt på samma sätt som Uppdrag Språklyft 1. Nya berättelser om Leksaksfabriken och Detektivbyrån leder oss in på uppdrag som har problemlösning i fokus. Alla uppdrag har koppling till det centrala innehållet i matematik och observationspunkterna i Nya Språket lyfter.


Marlene

Sandvargen

Den här veckan har alla elever i årskurs 1 på Hammarö fått författarbesök i klasserna av Åsa Lind, som bland annat skrivit boken Sandvargen. 

Samtidigt lägger Marie Trapp (en av lärarna i "En läsande klass-projektet) ut en digital bokrecension på Sandvargen i facebook-gruppen "En läsande klass", där boken presenteras med stöd av de fem strategierna som finns med i projektet. 

Ett spännande sätt att förena läsförståelsestrategier och IKT!

Marlene

Barn blir bokslukare genom samtal

– Det räcker inte att påtala att barn och unga måste läsa mer på fritiden och sluta spela dataspel eller surfa på internet, säger Catarina Schmidt, som skrivit en doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet. För att barn ska nå läsförståelse och upptäcka det fantastiska med att läsa måste de få prata om vad de läser och i den meningen är skolan en alltför tyst lärmiljö. Under de senaste 15 årenhar svenska barns och ungas läsförmåga blivit allt sämre. Det visar både nationella och internationella utvärderingar. Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas. Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? För att ta reda på det har hon följt barn i och utanför skolan från årskurs tre till fem.

– Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Barn är kreativa och har många tankar om texter de möter liksom om de texter de vill skriva, säger Catarina Schmidt.

Kortvarig läsning

Men hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan är den kortvarig och leder inte heller till samtal om innehållet. Samtidigt vet vi att bearbetning och samtal kring litteratur är nödvändigt för förståelsen.
– Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. Läsning handlar inte bara om att läsa med flyt. Jag följde en pojke som heter Hassan som avkodade perfekt. Han kunde läsa med flyt men eftersom han var ensam i sin läsning – han hade ingen att prata med om det han läste – så utvecklade han inte de strategier för läsförståelse som i dag krävs, säger Catarina Schmidt.
– Att kunna avkoda är självklart viktigt men vi måste också synliggöra betydelsen av att nå läsförståelse. Det är då det blir fantastiskt att läsa. Jag menar att skolan kan spela en viktig roll för att barn ska få syn på sig själva som sådana som läser, kritiskt granskar, skriver om och förändrar texter. Detta innebär ett identitetsskapande där barn känner igen sig i texter, berättar för andra om de avtryck som olika slags texter ger och – helt enkelt – blir sådana som läser.
Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Texter i sociala medier, dataspel och internet såväl som texter som inte finns på skärmen.

Om du vill läsa hela artikeln om Catarina Schmidts forskning så hittar du den här.

Marlene

Betydelsen av tidiga textmöten

UR Samtiden har lagt ut en föreläsning av läsforskare Ulla Damber från Umeå Universitet. En riktigt intressant föreläsning om hur högläsningen ser ut i förskolan.

Några summeringar är:
- Biblioteksbesök gör att läsintresset skjuter i höjden.
- I en forskningsstudie har man sett att förskolor högläser i snitt  6 ggr/vecka  i totalt 23 min.
- Valet av högläsningsböcker är slumpartat, vilken bok som läses verkar vara av underordnad betydelse.
- Högläsningen får alltid stryka på foten om det kommer andra aktiviteter som ska genomföras.
- Högläsningen sker i princip alltid vid "vilan" och är ingen aktiv stund för barnen.
- 94% av all läsning sker inte i något sammanhang.
- Högläsningen är ofta rutinmässig. Syftet är inte genomtänkt utan verkar mest vara för att det ska bli lugn och ro.
- Det skedde nästan ingen uppföljning alls av det lästa.

Ulla Damber säger att det är inte högläsningen i sig som är språkutvecklande. Det är samtalet om det lästa som är språkutvecklande.

/Marlene