Nytt forum

Vi har bestämt oss för att ta en paus med bloggandet och stället prova Facebook som form för oss. Ni är välkomna att vara med i gruppen Inspiration till lärande i Hammarö. Det är en sluten grupp som du söker efter i Facebook och sedan ansöker om att få delta i gruppen. Målgruppen för facebookgruppen är pedagogisk personal i Hammarö kommun.

Vi ses på Facebook!
Annelie, Erik, Eva och Marlene

Läsmiljöer i förskolan

(bild från Pedagog Värmland)

Förskolevdelningen Tärnan här på Hammarö har uppmärksammats genom en artikel på Pedagog Värmlands hemsida. Här kan du läsa om avdelningens arbete med att arbeta språkutvecklande genom litteraturen. Jätteroligt!

/Marlene

Lässtrategier

Nu har UR:s serie Orka plugga kommit ut med fler filmer och nu handlar det om lässtrategier. Det är korta filmer på strax under tv minuter och har följande rubriker:
- Dela upp längre texter i olika steg
- Så gör du för att komma igång med läsningen
- Ta reda på mer innan du börjar läsa
- Ställ frågor för att förstå texten
- Hitta det viktigaste i en text
- Anteckningar hjälper dig att förstå

Tanken är att man ska se filmerna tillsammans med sina elever.

UR Skola  har nyligen kommit ut med nya filmer som handlar om läsförståelsestrategier. Dessa riktar sig främst till årskurserna 7-9.  Filmerna tar upp strategierna:
- Förutspå
- Inre bilder
- Reda ut oklarheter
- Ställa frågor
- Sammanfatta

/Marlene

Undrar hur det är..

...att fly och vara på flykt? frågade mig ett barn när vi i höstas översköljdes av information, bilder, tv-inslag från de stora flyktingströmmarna till och genom Europa. Att komma till ett nytt land och börja i skolan där, hur är det? Kan man gå i skolan när man inte kan språket? Kan man få kompisar om man inte kan prata med varandra?

Som vuxen och bibliotekarie, utan personliga upplevelser av varken krig eller flykt, tänkte jag genast "det måste finnas böcker om detta"! Och som av en händelse publicerar då barnensbibliotek.se en boktipssida med temat flykt.

Alla nedanstående böcker finns i minst ett exemplar på varje skola i kommunen. Om de inte finns i skolbiblioteket, hör med år 1 på skolan, de kan finnas deras klassrum!

/Eva

 Sabelles röda klänning som hon har fått av mormor, är det enda Sabelle får med sig när hon och mamma är tvungna att fly till ett nytt land. Det är också det enda klädesplagg hon vill ha på sig när hon börjar i skolan.

Ilon Wiklands barndom och hennes flykt beskrivs i boken Den långa, långa resan. En annan tid och ett annat krig, men likväl ett barn som tvingas fly, utan någon vuxen i sin familj. 

Flickan från långt borta, vart kommer hon ifrån egentligen? Varför är hon ensam? Och varför är Den Gråa ensam i sitt hus och varför vill hon inte ha något sällskap? Och vart ger de sig av? En bok som väcker många frågor och lämnar öppet för olika svar och slutsatser.

Många vill stanna i det land de har flytt till, men alla får inte det. I Matte & Myran med polisen i hälarna ska sexåriga Myran utvisas till Kosovo tillsammans med sin familj. Kompisen Matte tar Myran på sin cykel och flyr från polisen som ska hämta familjen för utvisning.

"Om du skulle fråga Micha hur länge sedan det här var, skulle han svara: - Ganska nyss, faktiskt.
Ganska nyss var allting som det skulle. Ganska nyss satt Micha på den solvarma trappan och väntade på kompisarna för att spela fotboll en stund före kvällsmaten. Sen kom kriget".
En vacker bok med intresseväckande illustrationer, där alla människor är avbildade som saxar. Om det svåra i att vara bäst på huvudräkning och inte kunna berätta det och att ha hemlängtan.

Tilly som trodde att... alla har det ungefär likadant. Men hon vet ju egentligen inte hur det är att vara någon annan. Tillsammans med kompisen Tage undersöker hon hur andra har det och de upptäcker att det kan vara väldigt olika, till och med i samma hus.

I Flykten - en bok om att tvingas lämna allt får vi följa Jonas och hans syster Sara som plötsligt en natt tvingas fly sitt hem, på en lång och farlig resa mot ett nytt land. Boken har parallelltext på svenska och arabiska.

Tema: Nyanlända elever

UR har i sin serie Lärlabbet under februari månad fokuserat på nyanlända elever. De har publicerat fyra filmer med följande innehåll:

1. Mottagandet.
Hur kan skolan ta emot nyanlända elever på bästa sätt? Vilka utmaningar står man inför som lärare? Och vad är de nya direktiven från Skolverket?

2. Inkludering
Hur kan skolan jobba med inkludering av nyanlända elever? Vad finns det för fördelar med förberedelseklasser? Och vad är viktigt att tänka på vid direktplacering?

3. Lärandet
 Hur kan skolan arbeta med nyanlända elevers lärande? Vad har elever för kunskaper med sig till den svenska skolan? Och hur tar vi bäst tillvara på den kunskapen? I det här programmet medverkar Josefin Nilsson, som flera av er hörde föreläsa på KaU i februari.

4. Samverkan

I arbetet med nyanlända elever – Hur kan skolan jobba med samverkan?
Inom den egna verksamheten? Utanför skolan? Med föräldrar?

Intressant innehåll och många viktiga frågor att fundera över.
/Marlene

Ett litet bloggtips!

Hülya Basaran har börjat blogga för LR som ämnesspanare i svenska som andraspråk. Ännu har det bara publicerats ett inlägg, men det kommer nog att komma många intressanta inlägg med tips och idéer. Hülya Basaran är förstelärare i Trollhättan där hon tar emot nyanlända elever på "Välkomsten". Hon är också flitigt anlitad som föreläsare och har nyligen gett ut boken Nyanlända elever i mitt klassrum. 

 /Marlene

Mer om genrepedagogik

Är du intresserad av att lära dig mer om genrepedagogik efter gårdagens föreläsning av Britt Johansson på KaU? Då finns det många vägar att utforska!


De filmer på UR som Britt rekommenderade hittar du här:
http://www.ur.se/Produkter/182356-Spraket-bar-kunskapen/Fordjupning


Här finns filmer om hur man kan jobba genom alla faser med texttyperna:
- Argumenterande text
- Förklarande text
- Beskrivande text
- Narrativ text
- Återgivande text
- Instruerande text


Man kan också läsa boken:

Om du vill veta mer om Knutbyskolan och deras arbete med genrepedagogik så hittar du deras hemsida här.


Om du missade Britt Johanssons och Josefin Nilssons föreläsningar på KaU igår (eller vill se dem igen) så har Pedagog Värmland filmat dem och kommer att lägga ut dem på deras hemsida.


Det finns även många lärare som bloggar om sitt arbete med genrepedagogik, googla, googla...




/Marlene

Psst! Du har väl inte glömt bort...

Vill bara slå ett litet slag för Pedagog Värmland som jag hoppas att du besöker ibland. Här finns bland annat en del bloggare som exempelvis:

Elisabeth Mellroths blogg om särskilt begåvade elever i matematik.
Språka - flera språk i förskolan
Med uppdrag att lära - Pernilla Kans, mellanstadielärare på Skattkärrsskolan.

Sedan finns Utvecklingspodden som åker runt till olika förskolor och skolor i Karlstad kommun och intervjuar olika lärare kring deras verksamhet. Det kan handla om modersmålsundervisning, att skriva sig till läsning eller programmering. Du kan ladda ner avsnitten i din podcaster i mobilen, fast det går också att lyssna i datorn.

En hel del filmer finns det också att ta del av i en mängd olika ämnen och områden.

/Marlene

Att vara skolbibliotekarie...

...kan ju betyda att barn blir igenkända även när de inte är på skolan. Följande utspelade sig i kommunbiblioteket en kväll nyligen:

Två 11-åringar kommer in på biblioteket. Efter en stund kommer den ene till lånedisken.
- Du, ursäkta, men det är en kille som sitter och grillar här borta.
- Grillar? Skojar du med mig nu?
- Nej, han sitter där vid bordet.

Jag går dit. Där sitter den andre pojken med en fräsande smörgåsgrill.

- Du sitter här och grillar en macka?
- Ja, min mamma hade inte tid att göra mat.
- Ok, så då gör du en macka och tar med dig hela toastjärnet till biblioteket? Det var kreativt. Glöm inte att dra ur kontakten när du är klar bara.
- Näää...

Efter en stund går han och äter på mackan och tittar på mig från avstånd. När jag kommer närmare frågar han:
- Vill du smaka på mackan?
- Nej tack. Drog du ur sladden?
- Ja.
- Du har inte lagt ner grillen i väskan än va, den måste kallna först. 
- Oj då.

Efter ytterligare en stund har även kollegan blivit erbjuden en tugga av mackan, men avböjt.

- Hej, vi har lurat er. 
Pojkarna kommer till lånedisken tillsammans.
- Har ni lurat oss, hur då?
- Vi trodde inte att man fick grilla mackor på biblioteket.
- Så ni trodde att vi skulle bli arga?
- Ja.
- Ok, förlåt att vi pajade ert skämt. Sen vet jag ju att ni inte bor så långt härifrån, visst gör ni inte det?
- Nä. 
- Och att ni nog har mat hemma?
- Jaaa...vet du vilka vi är?
- Ja.
- Oj. Hej då.

/Eva

Nya filmer om kunskapskraven

Nu har UR:s Orka plugga kommit ut med nya filmer som stöd för att förklara kunskapskraven för eleverna.

Här hittar du nu:
- Att resonera om källans trovärdighet och relevans i svenska.
- Att pröva och ompröva i teknik.
- Frågeställningar för systematiska undersökningar i kemi.

/Marlene

Nytt kring bedömning av nyanländas kunskaper

Från den 1 januari är bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper reglerad i skollagen och obligatorisk för skolorna att genomföra. Bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Det är elevens kunskaper (som han eller hon har visat vid kartläggningen), elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt som ska ligga till grund för det här beslutet. Kartläggningen av elevens kunskaper ska även ligga till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena.
I skollagen definieras begreppet nyanländ elev. Det är en elev som har varit bosatt utomlands, som nu bor i Sverige och har börjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår han eller hon fyller sju år. Även för andra elever som har varit bosatta utomlands kan det bli aktuellt att göra en bedömning av elevens kunskaper.

Nationellt kartläggningsmaterial

Skolverket tar fram ett nationellt kartläggningsmaterial. Materialet består av tre steg. Steg 1 och 2 publiceras i vår bedömningsportal den 7 januari 2016. Det krävs inte någon inloggning i portalen för att få åtkomst till materialet. Steg 3 publiceras successivt under våren.
Kartläggningsmaterialet är ett stöd för skolans bedömningsarbete. Materialet är framtaget för elever i de obligatoriska skolformerna, men kan även användas i gymnasieskolans språkintroduktion. Skolverkets avsikt är att de två första stegen i materialet ska bli obligatoriska under våren 2016. Kartläggningen ger ett underlag för beslut om en elevs placering i årskurs och undervisningsgrupp, samt för planeringen av elevens fortsatta undervisning. Den ger en möjlighet att ta tillvara och bygga vidare på de erfarenheter och kunskaper som en elev har med sig. Underlaget ger också en bild av vilka insatser som krävs från skolans sida.

(från Skolverket)

Här hittar du kartläggningsmaterialet. 

/Marlene

Arbeta språkligt med nyanlända

I senaste numret av Handledarskap till Grundskoletidningen (#6 2015) kan vi läsa en artikel om Sara Persson som arbetar som lärare i svenska som andraspråk på Skogshagaskolan i Västervik. Hon tar emot nyanlända elever i årskurserna 1-6 och ser skönlitteratur och skrivande som en viktig del i arbetet med sina elever. Här kan du läsa hennes blogg. De här fyra metoderna tipsar Sara om för att arbeta språkligt med nyanlända:

1. Tvillingläsning. Bokpaket som består av två böcker, samma bok men på två olika språk tex svenska och arabiska.

2. Använda sig av elevernas modersmål som stöttning och hjälp i undervisningen.

3. Att läsa skönlitteratur i stället för att bara arbeta med arbetsböcker. Sara försöker få in momenten tala, läsa och skriva under varje lektion.

4. Cirkelmodellen. Här och här kan du läsa mer.



Hör av dig till mig om du vill läsa artikeln i sin helhet så ska jag se till att du får den!

Marlene

Lärarpodden Didaktorn

Lyssnar ni på poddar? Sedan ett tag tillbaka finns UR:s lärarpodd #didaktorn. Jag har inte lyssnat på något avsnitt ännu, men ska definitivt göra det inom kort. Några avsnitt som lockar mig är:

- Planerad feedback (med läraren Tommy Lucassi)
- Läsförståelse (med Anne-Marie Körling)
- Språklärare utan språk (med Barbro Westlund)
- Undervisa med serier
- Läs mer!

/Marlene

Matildas mattegåta -en lektionsstartare i matematik från UR

.

Matildas mattegåta är en programserie som UR har producerat.
De 10 programmen  är tänkta för årskurs 3 som lektionsstartare - det är gåtor utan svar att inleda en lektion med. De tio programmen har samma ramberättelse, men olika mattegåtor.

 

Annelie

NCM adventskalender

Här kommer en påminnelse om NCM adventskalender som varje dag  under december bjuder på lucköppning med  problemlösning i matematik

                                   Annelie

Läsförståelse och arbetsminne

(bild från 1177.se)

 

I Språkforskningsbloggen (som drivs av logopeden och doktoranden Anna Eva Hallin) togs det häromdagen upp forskning kring arbetsminne och läsförståelse. För att förstå en text  (muntlig eller skriftlig) jobbar vårt arbetsminne hårt för att skapa mentala modeller och jämföra med tidigare bakgrundskunskap för att kunna förstå.

Då undrar många: Kan man träna arbetsminnet, tex med ett datorprogram, och då förbättra läsförståelsen? Så här beskrivs det i bloggen:

1. Den underliggande absoluta arbetsminneskapaciteten kan inte behandlas direkt för att förbättra vardagsspråklig förmåga. Vi bör alltså inte rekommendera arbetsminnesprogram för att förbättra läsförmåga, språklig förmåga eller koncentrationsförmåga hos elever med arbetsminnessvårigheter.

2. Om vi effektiviserar och gör processer mer automatiska så frigör vi resurser i arbetsminnet. Detta ökar också kapaciteten. Japp! Om vi hjälper elever att organisera information och ger dem strategier så får de mer arbetsminnesresurser över. Att förbättra avkodningsförmågan hos en elev med lässvårigheter är ett sätt att frigöra arbetsminnesresurser och öka kapaciteten för läsförståelse.

3. Strategisk undervisning ökar effektiviteten och bör då förankra ny språklig information. Om det är mycket ny information, så kan man genom att upprepa begrepp flera gånger samt använda visuellt stöd, för att hjälpa arbetsminnet.

4. Lätta arbetsbördan! Ge struktur och tydlighet för att frigöra plats! Modellera, diskutera, repetera, klargör, summera, repetera... Och använd visuella strategier.

Intressant inlägg som jag har förkortat här, men vill du läsa det i sin helhet så hittar du den på Språkforskningsbloggen.

/Marlene

”Har du något tips på en bra högläsningsbok?”

Detta är en av de vanligare frågorna vi som jobbar på bibliotek får. Den ställs av föräldrar, pedagoger, mor- och farföräldrar och är inte alldeles enkel att svara på. För vad ÄR egentligen en bra högläsningsbok? Vilka kriterier ska vara uppfyllda? Naturligtvis får den som ställer frågan också olika svar, beroende på vem frågan ställs till. Ett mått av subjektivitet finns alltid – ingen rekommenderar sannolikt en bok eller berättelse som man själv inte tycker om.

Inger Hasselbaum, barnbibliotekarie i Linköping, gav 2006 ut boken ”Att läsa högt – viktigt, roligt, härligt!”. I förordet till denna högläsningstipsbok, går hon igenom några punkter som hon tycker kännetecknar en bra högläsningbok.

”Om en bra högläsningsbok kan följande sägas:

• den ska ha ett gott språk (vilket inte utesluter slang och ett och annat s k fult ord, för annars skulle den inte återge – om det är en nutidsbok – dagens verklighet)
• den ska inte ha för långa kapitel, man ska snabbt komma in i handlingen, det är utmärkt om boken har s k cliffhangers, dvs att varje kapitel slutar så att man absolut måste veta vad nästa handlar om
• den ska helst inte ha alltför långa eller många dialoger
• mycket gärna ska det vara en bok som eleverna inte hittar själva, kanske omslaget inte är lockande nog, kanske baksidestexten inte säger dem något. Det är så mycket med bokens yttre som är avgörande.”

En bok man läser högt kan naturligtvis vara svårare än barnet/eleverna själva klarar av att läsa. Högläsaren är länken till förståelsen av det barnet får höra. Även böcker om svåra ämnen kan vara lämpligare att högläsa än att läsa själv, om högläsaren är beredd på att fånga upp de reaktioner som kan uppkomma, kanske på grund av igenkänningsfaktorn hos någon.

Många bibliotek sammanställer listor över högläsningstips, indelade efter ålder på den som ska lyssna. Vår värmländska bibliotekswebb har sina tips här:

Två personliga högläsningstips så här i slutet av inlägget:

Den sprillans nya Dödens bröder eller beskrivning av ett misstänkt brott nedskrivet samtidigt som det hände av Åsa Lind (Sandvargen, Äskil äter träd mfl). En försvunnen vaktmästare, ruggiga tatueringar, en opålitlig rektor, en krånglande skrivmaskin, en fenomenal morfar i en korvkiosk, lite svordomar... min nioåring älskar den och vi har bara kommit halvvägs i boken hittills. Vecka 49 är Åsa Lind på Hammarö och träffar alla förstaklassare inom ramen för kulturgarantin. I konsthallen står Äskils skog!

Den nästan lika nya Ishavspirater av fantastiska Frida Nilsson (Jagger Jagger, böckerna om Hedvig mfl). Den är riktigt ruskig med en av sjörövaren Vithuvud bortrövad lillasyster och en modig storasyster som ska försöka rädda henne. Ett kargt islandskap beskrivs så målande att man vill klä på sig lite extra när man såväl läser som lyssnar.

/Eva

Språk och kunskapsutvecklande undervisning i matematik

På Skolverkets hemsida som handlar om språkutvecklande arbetssätt beskrivs att "ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker".


På denna hemsida kan du hitta en rad olika länkar med inspiration och olika förslag på språk och kunskapsutvecklande arbetssätt .Här finns blandannat en film som beskriver hur lärarna på Nyboda skola i Tyresö skola arbetar med språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i matematik så att eleverna får möjligheter att lära sig det ämnesspecifika språket.


I nästa film får du inspiration och en användbar checklista för detta syfte


Annelie

Källkritik, hur gör vi?

Bild: www.lararnasnyheter.se/alfa/2013/04/08/kallkritik-praktiken-lattare-sagt-gjort

Vi lever i ett samhälle som öser information över oss, det är nyheter, twitter, facebook, google m.m. Vi får tag i den information vi vill ha men vi måste också sålla i sånt som vi inte vill ha. Skolan har en viktig roll i informationssamhället, vi måste se till så att dagens unga är rustade att klara av att leva och verka i informationssamhället. Källkritisk reflektion ingår i kursplanen i svenska och flera andra ämnen. Men hur ska man gå till väga?
Här följer en spännande artikel som publicerats på skolverkets hemsida. Det är läraren Annika Sjödahl som i en intervju berättar om hur hon arbetar med källkritik på sin skola.

>>Länk till Artikel

Ett tema i alla ämnen höjer betygen

(Bild från Sydsvenskan)

Igår var det en intressant artikel i Sydsvenskan om Seminarieskolan i Landskrona som införde blockundervisning för de nyanlända för tre år sedan för att kunna sätta fokus på språkutvecklingen i ett område i taget. Nu används samma begrepp i flera ämnen och förklaras utifrån varje ämnes perspektiv. 

 

När personalen såg vilka goda resultat som blockundervisningen förde med sig så införde de det för alla elever på skolan och man ser förbättrade resultat hos alla elever. Blockundervisningen genomförs i samtliga ämnen men ämnena hemkunskap och idrott kan inte alltid inkluderas.  

/Marlene