Undrar hur det är..

...att fly och vara på flykt? frågade mig ett barn när vi i höstas översköljdes av information, bilder, tv-inslag från de stora flyktingströmmarna till och genom Europa. Att komma till ett nytt land och börja i skolan där, hur är det? Kan man gå i skolan när man inte kan språket? Kan man få kompisar om man inte kan prata med varandra?

Som vuxen och bibliotekarie, utan personliga upplevelser av varken krig eller flykt, tänkte jag genast "det måste finnas böcker om detta"! Och som av en händelse publicerar då barnensbibliotek.se en boktipssida med temat flykt.

Alla nedanstående böcker finns i minst ett exemplar på varje skola i kommunen. Om de inte finns i skolbiblioteket, hör med år 1 på skolan, de kan finnas deras klassrum!

/Eva

 Sabelles röda klänning som hon har fått av mormor, är det enda Sabelle får med sig när hon och mamma är tvungna att fly till ett nytt land. Det är också det enda klädesplagg hon vill ha på sig när hon börjar i skolan.

Ilon Wiklands barndom och hennes flykt beskrivs i boken Den långa, långa resan. En annan tid och ett annat krig, men likväl ett barn som tvingas fly, utan någon vuxen i sin familj. 

Flickan från långt borta, vart kommer hon ifrån egentligen? Varför är hon ensam? Och varför är Den Gråa ensam i sitt hus och varför vill hon inte ha något sällskap? Och vart ger de sig av? En bok som väcker många frågor och lämnar öppet för olika svar och slutsatser.

Många vill stanna i det land de har flytt till, men alla får inte det. I Matte & Myran med polisen i hälarna ska sexåriga Myran utvisas till Kosovo tillsammans med sin familj. Kompisen Matte tar Myran på sin cykel och flyr från polisen som ska hämta familjen för utvisning.

"Om du skulle fråga Micha hur länge sedan det här var, skulle han svara: - Ganska nyss, faktiskt.
Ganska nyss var allting som det skulle. Ganska nyss satt Micha på den solvarma trappan och väntade på kompisarna för att spela fotboll en stund före kvällsmaten. Sen kom kriget".
En vacker bok med intresseväckande illustrationer, där alla människor är avbildade som saxar. Om det svåra i att vara bäst på huvudräkning och inte kunna berätta det och att ha hemlängtan.

Tilly som trodde att... alla har det ungefär likadant. Men hon vet ju egentligen inte hur det är att vara någon annan. Tillsammans med kompisen Tage undersöker hon hur andra har det och de upptäcker att det kan vara väldigt olika, till och med i samma hus.

I Flykten - en bok om att tvingas lämna allt får vi följa Jonas och hans syster Sara som plötsligt en natt tvingas fly sitt hem, på en lång och farlig resa mot ett nytt land. Boken har parallelltext på svenska och arabiska.

”Har du något tips på en bra högläsningsbok?”

Detta är en av de vanligare frågorna vi som jobbar på bibliotek får. Den ställs av föräldrar, pedagoger, mor- och farföräldrar och är inte alldeles enkel att svara på. För vad ÄR egentligen en bra högläsningsbok? Vilka kriterier ska vara uppfyllda? Naturligtvis får den som ställer frågan också olika svar, beroende på vem frågan ställs till. Ett mått av subjektivitet finns alltid – ingen rekommenderar sannolikt en bok eller berättelse som man själv inte tycker om.

Inger Hasselbaum, barnbibliotekarie i Linköping, gav 2006 ut boken ”Att läsa högt – viktigt, roligt, härligt!”. I förordet till denna högläsningstipsbok, går hon igenom några punkter som hon tycker kännetecknar en bra högläsningbok.

”Om en bra högläsningsbok kan följande sägas:

• den ska ha ett gott språk (vilket inte utesluter slang och ett och annat s k fult ord, för annars skulle den inte återge – om det är en nutidsbok – dagens verklighet)
• den ska inte ha för långa kapitel, man ska snabbt komma in i handlingen, det är utmärkt om boken har s k cliffhangers, dvs att varje kapitel slutar så att man absolut måste veta vad nästa handlar om
• den ska helst inte ha alltför långa eller många dialoger
• mycket gärna ska det vara en bok som eleverna inte hittar själva, kanske omslaget inte är lockande nog, kanske baksidestexten inte säger dem något. Det är så mycket med bokens yttre som är avgörande.”

En bok man läser högt kan naturligtvis vara svårare än barnet/eleverna själva klarar av att läsa. Högläsaren är länken till förståelsen av det barnet får höra. Även böcker om svåra ämnen kan vara lämpligare att högläsa än att läsa själv, om högläsaren är beredd på att fånga upp de reaktioner som kan uppkomma, kanske på grund av igenkänningsfaktorn hos någon.

Många bibliotek sammanställer listor över högläsningstips, indelade efter ålder på den som ska lyssna. Vår värmländska bibliotekswebb har sina tips här:

Två personliga högläsningstips så här i slutet av inlägget:

Den sprillans nya Dödens bröder eller beskrivning av ett misstänkt brott nedskrivet samtidigt som det hände av Åsa Lind (Sandvargen, Äskil äter träd mfl). En försvunnen vaktmästare, ruggiga tatueringar, en opålitlig rektor, en krånglande skrivmaskin, en fenomenal morfar i en korvkiosk, lite svordomar... min nioåring älskar den och vi har bara kommit halvvägs i boken hittills. Vecka 49 är Åsa Lind på Hammarö och träffar alla förstaklassare inom ramen för kulturgarantin. I konsthallen står Äskils skog!

Den nästan lika nya Ishavspirater av fantastiska Frida Nilsson (Jagger Jagger, böckerna om Hedvig mfl). Den är riktigt ruskig med en av sjörövaren Vithuvud bortrövad lillasyster och en modig storasyster som ska försöka rädda henne. Ett kargt islandskap beskrivs så målande att man vill klä på sig lite extra när man såväl läser som lyssnar.

/Eva

Till Årets skolbibliotek 2015...

...har Hjulsbroskolans bibliotek i Linköping utnämnts, med motiveringen "Ett långsiktigt och strategiskt läsutvecklande arbete i nära samarbete med lärare och skolledning. Särskilt framgångsrikt är arbetet med elevernas källkritik, från förskoleklass och uppåt. På ett generöst sätt sprider personalen sina väldokumenterade arbetssätt både lokalt och nationellt".

Det är Nationella skolbiblioteksgruppen som av tre nominerade bibliotek utser årets skolbibliotek. Hjulsbroskolan har dock även tidigare uppmärksammats av Skolverket för sitt framgångsrika arbete med källkritik, där skolbibliotekarien och läraren har ett nära samarbete i undervisningen.

Skolbiblioteket på Hjulsbroskolan använder sig av tjänsten SkolArena för informationssökning, samling av sina pedagogiska resurser (såsom diverse databaser), publicering av elevers arbeten, sökning av böcker i skolbiblioteket och i kommunbiblioteket och mycket annat. SkolArena är även den tjänst som nu är under uppbyggnad och kommer att ligga till grund för Hammarö kommuns samlade skolbiblioteksresurser.

/Eva