Arbeta språkligt med nyanlända

I senaste numret av Handledarskap till Grundskoletidningen (#6 2015) kan vi läsa en artikel om Sara Persson som arbetar som lärare i svenska som andraspråk på Skogshagaskolan i Västervik. Hon tar emot nyanlända elever i årskurserna 1-6 och ser skönlitteratur och skrivande som en viktig del i arbetet med sina elever. Här kan du läsa hennes blogg. De här fyra metoderna tipsar Sara om för att arbeta språkligt med nyanlända:

1. Tvillingläsning. Bokpaket som består av två böcker, samma bok men på två olika språk tex svenska och arabiska.

2. Använda sig av elevernas modersmål som stöttning och hjälp i undervisningen.

3. Att läsa skönlitteratur i stället för att bara arbeta med arbetsböcker. Sara försöker få in momenten tala, läsa och skriva under varje lektion.

4. Cirkelmodellen. Här och här kan du läsa mer.



Hör av dig till mig om du vill läsa artikeln i sin helhet så ska jag se till att du får den!

Marlene

Lärarpodden Didaktorn

Lyssnar ni på poddar? Sedan ett tag tillbaka finns UR:s lärarpodd #didaktorn. Jag har inte lyssnat på något avsnitt ännu, men ska definitivt göra det inom kort. Några avsnitt som lockar mig är:

- Planerad feedback (med läraren Tommy Lucassi)
- Läsförståelse (med Anne-Marie Körling)
- Språklärare utan språk (med Barbro Westlund)
- Undervisa med serier
- Läs mer!

/Marlene

Matildas mattegåta -en lektionsstartare i matematik från UR

.

Matildas mattegåta är en programserie som UR har producerat.
De 10 programmen  är tänkta för årskurs 3 som lektionsstartare - det är gåtor utan svar att inleda en lektion med. De tio programmen har samma ramberättelse, men olika mattegåtor.

 

Annelie

NCM adventskalender

Här kommer en påminnelse om NCM adventskalender som varje dag  under december bjuder på lucköppning med  problemlösning i matematik

                                   Annelie

Läsförståelse och arbetsminne

(bild från 1177.se)

 

I Språkforskningsbloggen (som drivs av logopeden och doktoranden Anna Eva Hallin) togs det häromdagen upp forskning kring arbetsminne och läsförståelse. För att förstå en text  (muntlig eller skriftlig) jobbar vårt arbetsminne hårt för att skapa mentala modeller och jämföra med tidigare bakgrundskunskap för att kunna förstå.

Då undrar många: Kan man träna arbetsminnet, tex med ett datorprogram, och då förbättra läsförståelsen? Så här beskrivs det i bloggen:

1. Den underliggande absoluta arbetsminneskapaciteten kan inte behandlas direkt för att förbättra vardagsspråklig förmåga. Vi bör alltså inte rekommendera arbetsminnesprogram för att förbättra läsförmåga, språklig förmåga eller koncentrationsförmåga hos elever med arbetsminnessvårigheter.

2. Om vi effektiviserar och gör processer mer automatiska så frigör vi resurser i arbetsminnet. Detta ökar också kapaciteten. Japp! Om vi hjälper elever att organisera information och ger dem strategier så får de mer arbetsminnesresurser över. Att förbättra avkodningsförmågan hos en elev med lässvårigheter är ett sätt att frigöra arbetsminnesresurser och öka kapaciteten för läsförståelse.

3. Strategisk undervisning ökar effektiviteten och bör då förankra ny språklig information. Om det är mycket ny information, så kan man genom att upprepa begrepp flera gånger samt använda visuellt stöd, för att hjälpa arbetsminnet.

4. Lätta arbetsbördan! Ge struktur och tydlighet för att frigöra plats! Modellera, diskutera, repetera, klargör, summera, repetera... Och använd visuella strategier.

Intressant inlägg som jag har förkortat här, men vill du läsa det i sin helhet så hittar du den på Språkforskningsbloggen.

/Marlene

”Har du något tips på en bra högläsningsbok?”

Detta är en av de vanligare frågorna vi som jobbar på bibliotek får. Den ställs av föräldrar, pedagoger, mor- och farföräldrar och är inte alldeles enkel att svara på. För vad ÄR egentligen en bra högläsningsbok? Vilka kriterier ska vara uppfyllda? Naturligtvis får den som ställer frågan också olika svar, beroende på vem frågan ställs till. Ett mått av subjektivitet finns alltid – ingen rekommenderar sannolikt en bok eller berättelse som man själv inte tycker om.

Inger Hasselbaum, barnbibliotekarie i Linköping, gav 2006 ut boken ”Att läsa högt – viktigt, roligt, härligt!”. I förordet till denna högläsningstipsbok, går hon igenom några punkter som hon tycker kännetecknar en bra högläsningbok.

”Om en bra högläsningsbok kan följande sägas:

• den ska ha ett gott språk (vilket inte utesluter slang och ett och annat s k fult ord, för annars skulle den inte återge – om det är en nutidsbok – dagens verklighet)
• den ska inte ha för långa kapitel, man ska snabbt komma in i handlingen, det är utmärkt om boken har s k cliffhangers, dvs att varje kapitel slutar så att man absolut måste veta vad nästa handlar om
• den ska helst inte ha alltför långa eller många dialoger
• mycket gärna ska det vara en bok som eleverna inte hittar själva, kanske omslaget inte är lockande nog, kanske baksidestexten inte säger dem något. Det är så mycket med bokens yttre som är avgörande.”

En bok man läser högt kan naturligtvis vara svårare än barnet/eleverna själva klarar av att läsa. Högläsaren är länken till förståelsen av det barnet får höra. Även böcker om svåra ämnen kan vara lämpligare att högläsa än att läsa själv, om högläsaren är beredd på att fånga upp de reaktioner som kan uppkomma, kanske på grund av igenkänningsfaktorn hos någon.

Många bibliotek sammanställer listor över högläsningstips, indelade efter ålder på den som ska lyssna. Vår värmländska bibliotekswebb har sina tips här:

Två personliga högläsningstips så här i slutet av inlägget:

Den sprillans nya Dödens bröder eller beskrivning av ett misstänkt brott nedskrivet samtidigt som det hände av Åsa Lind (Sandvargen, Äskil äter träd mfl). En försvunnen vaktmästare, ruggiga tatueringar, en opålitlig rektor, en krånglande skrivmaskin, en fenomenal morfar i en korvkiosk, lite svordomar... min nioåring älskar den och vi har bara kommit halvvägs i boken hittills. Vecka 49 är Åsa Lind på Hammarö och träffar alla förstaklassare inom ramen för kulturgarantin. I konsthallen står Äskils skog!

Den nästan lika nya Ishavspirater av fantastiska Frida Nilsson (Jagger Jagger, böckerna om Hedvig mfl). Den är riktigt ruskig med en av sjörövaren Vithuvud bortrövad lillasyster och en modig storasyster som ska försöka rädda henne. Ett kargt islandskap beskrivs så målande att man vill klä på sig lite extra när man såväl läser som lyssnar.

/Eva

Språk och kunskapsutvecklande undervisning i matematik

På Skolverkets hemsida som handlar om språkutvecklande arbetssätt beskrivs att "ämnesspråk är nyckeln till att utveckla kunskaper i alla skolans ämnen och därför en viktig fråga för alla lärare. Ämnesspråk handlar till exempel om att uttrycka, tolka, förstå och använda begrepp, fakta och centrala tankegångar i tal och skrift, men även de känslor och åsikter som ämnet väcker".


På denna hemsida kan du hitta en rad olika länkar med inspiration och olika förslag på språk och kunskapsutvecklande arbetssätt .Här finns blandannat en film som beskriver hur lärarna på Nyboda skola i Tyresö skola arbetar med språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i matematik så att eleverna får möjligheter att lära sig det ämnesspecifika språket.


I nästa film får du inspiration och en användbar checklista för detta syfte


Annelie

Källkritik, hur gör vi?

Bild: www.lararnasnyheter.se/alfa/2013/04/08/kallkritik-praktiken-lattare-sagt-gjort

Vi lever i ett samhälle som öser information över oss, det är nyheter, twitter, facebook, google m.m. Vi får tag i den information vi vill ha men vi måste också sålla i sånt som vi inte vill ha. Skolan har en viktig roll i informationssamhället, vi måste se till så att dagens unga är rustade att klara av att leva och verka i informationssamhället. Källkritisk reflektion ingår i kursplanen i svenska och flera andra ämnen. Men hur ska man gå till väga?
Här följer en spännande artikel som publicerats på skolverkets hemsida. Det är läraren Annika Sjödahl som i en intervju berättar om hur hon arbetar med källkritik på sin skola.

>>Länk till Artikel

Ett tema i alla ämnen höjer betygen

(Bild från Sydsvenskan)

Igår var det en intressant artikel i Sydsvenskan om Seminarieskolan i Landskrona som införde blockundervisning för de nyanlända för tre år sedan för att kunna sätta fokus på språkutvecklingen i ett område i taget. Nu används samma begrepp i flera ämnen och förklaras utifrån varje ämnes perspektiv. 

 

När personalen såg vilka goda resultat som blockundervisningen förde med sig så införde de det för alla elever på skolan och man ser förbättrade resultat hos alla elever. Blockundervisningen genomförs i samtliga ämnen men ämnena hemkunskap och idrott kan inte alltid inkluderas.  

/Marlene

Ny film från Skolverket om bedömningsstödet i svenska för åk 1-3

I den här filmen får du en introduktion till bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling för elever i årskurs 1-3. Bedömningsstödet är framtaget för att ge ett tydligt och konkret stöd för uppföljning av elevers kunskaper. I filmen får du även träffa en lärare som arbetat med materialet.

/Marlene

Till Årets skolbibliotek 2015...

...har Hjulsbroskolans bibliotek i Linköping utnämnts, med motiveringen "Ett långsiktigt och strategiskt läsutvecklande arbete i nära samarbete med lärare och skolledning. Särskilt framgångsrikt är arbetet med elevernas källkritik, från förskoleklass och uppåt. På ett generöst sätt sprider personalen sina väldokumenterade arbetssätt både lokalt och nationellt".

Det är Nationella skolbiblioteksgruppen som av tre nominerade bibliotek utser årets skolbibliotek. Hjulsbroskolan har dock även tidigare uppmärksammats av Skolverket för sitt framgångsrika arbete med källkritik, där skolbibliotekarien och läraren har ett nära samarbete i undervisningen.

Skolbiblioteket på Hjulsbroskolan använder sig av tjänsten SkolArena för informationssökning, samling av sina pedagogiska resurser (såsom diverse databaser), publicering av elevers arbeten, sökning av böcker i skolbiblioteket och i kommunbiblioteket och mycket annat. SkolArena är även den tjänst som nu är under uppbyggnad och kommer att ligga till grund för Hammarö kommuns samlade skolbiblioteksresurser.

/Eva

Favorit i repris!

Den här filmen om Austin's butterfly lade vi ut här på bloggen för snart ett år sedan, men den känns fortfarande så aktuell så vi kör en repris på den. Om du inte sett den så ta dig tid att titta på filmen och har du redan sett den, njut av den en gång till:)!

Har hört några lärare som sett filmen tillsammans med sina elever och sedan kört ett liknande upplägg i undervisningen. Kul!

Marlene

Nya krafter på bloggen

Bild: Erik Holm (IKT-ansvarig)Marlene Andersson(Språkutvecklare)Annelie Gustavsson (Matematikutvecklare)Eva von Knorring Aineström(Skolbiblotekarie) 

Från och med nu kommer vi att vara fyra som skriver i denna blogg. Vi kommer att skriva utifrån våra yrkesroller och vi hoppas kunna inspirera dig när vi tillsammans erbjuder fler infallsvinklar.

Aktiv läskraft - Mellanstadiet

Nu har Barbro Westlunds bok om läsförståelse för mellanstadiet kommit ut. Jag vet att den är efterlängtad av många så jag flaggar lite för den här. Jag har fått den, men ännu inte hunnit läsa den.

Innehåll i boken är bl.a:
- Alla lärare är läs- och skrivlärare
- Vad är Aktiv läskraft?
- Att vidga elevernas läsrepertoar
- Ett utvecklat metaspråk
- Didaktiska val
- Vad alla lärare bör veta om läsprocessen
- Att öva läsflyt
- Olika genrer
- Så blir läsförståelseseundervisning framgångsrik
- Lärande och bedömning som en process
- Kursplanernas förhållande till läsförståelseprocesser
- Att undervisa är att ständigt lära

Innehållet verkar mycket intressant och jag ser fram emot att läsa boken.

/Marlene

Vecka 44 - Läslov

Höstlovet som de flesta elever i Sverige har vecka 44 har nu döpts om till Läslov. Fint tycker jag!

Så här beskriver Läslov veckan: 

Under LÄSLOV vecka 44 arrangeras läsfrämjande aktiviteter och evenemang över hela landet. Det handlar om att stimulera barns och ungas lust till läsandet, berättandet och skrivandet i alla dess former och på alla upptänkliga platser.

På hemsidan får man också lite tips hur man som förälder kan göra för att stimulera sitt barn att läsa mer. 

/Marlene

Anne-Marie Körling ny läsambassadör!

Det är så roligt att just Anne-Marie Körling blivit Kulturrådets nya läsambassadör! Jag kan inte tänka mig en bättre representant. För oss på Hammarö är det extra kul i och med att hon var här och föreläste om högläsning för all personal i förskolan i våras. Rejält uppskattad var hon av oss alla!

Här kan du läsa mer om Anne-Maries utnämning och vad en läsambassadör förväntas göra.
Anne-Marie bloggar flitigt, här är hennes blogg.

/Marlene

Ha en alltid en bok med dig, du vet inte vad som kan hända! Rådet kommer från Anne-Marie Körling, Kulturrådets nya läsambassadör för barn och unga. Hon ser läsningen som en ständigt pågående läroprocess.

Anne-Marie Körling har alltid två eller tre böcker med sig. Om hon inte läser låter hon dem sticka upp ur väskan eller synas på annat sätt. Svårare än så behöver det inte vara, säger hon och berättar om när ett gäng tonårskillar blev nyfikna på vad hon läste: "När minnena ser dig" av Tranströmer.

Mobilfoto

De fick titta på boken, fotograferade baksidestexten med sina mobiler, varpå en utbrast: "Det här handlar ju för fan om mig!"
-De har närmat sig en bok på det sätt som de själva vill, och bär med sig texten till annat tillfälle. Tänk att sedan sitta ner och prata med dem om vad de läst. Det blir så starka upplevelser när tvånget inte finns där, det tror jag man ska titta mer på, hur man kan skapa engagemang. Och det måste ju komma från den som redan har boken.

Stolt lärare

Anne-Marie Körling, i grunden "stolt svensklärare" bosatt i Johanneshov, har de senaste åren arbetat både för Skolverket och med att vidareutbilda sina kollegor i just läsundervisning. Exakt vad som blir hennes nya uppgifter som läsambassadör vet hon inte men visionen är glasklar.
-Det går att göra så fantastisk mycket utan alltför stora åtbörder, så här skulle jag vilja prata om läsning hela tiden.

- See more at: https://www.gp.se/kulturnoje/bokmassan/1.2843404-kulturradet-lat-boken-sticka-upp-ur-vaskan#sthash.wK3BZMdp.dpuf

Ha en alltid en bok med dig, du vet inte vad som kan hända! Rådet kommer från Anne-Marie Körling, Kulturrådets nya läsambassadör för barn och unga. Hon ser läsningen som en ständigt pågående läroprocess.

Anne-Marie Körling har alltid två eller tre böcker med sig. Om hon inte läser låter hon dem sticka upp ur väskan eller synas på annat sätt. Svårare än så behöver det inte vara, säger hon och berättar om när ett gäng tonårskillar blev nyfikna på vad hon läste: "När minnena ser dig" av Tranströmer.

Mobilfoto

De fick titta på boken, fotograferade baksidestexten med sina mobiler, varpå en utbrast: "Det här handlar ju för fan om mig!"
-De har närmat sig en bok på det sätt som de själva vill, och bär med sig texten till annat tillfälle. Tänk att sedan sitta ner och prata med dem om vad de läst. Det blir så starka upplevelser när tvånget inte finns där, det tror jag man ska titta mer på, hur man kan skapa engagemang. Och det måste ju komma från den som redan har boken.

Stolt lärare

Anne-Marie Körling, i grunden "stolt svensklärare" bosatt i Johanneshov, har de senaste åren arbetat både för Skolverket och med att vidareutbilda sina kollegor i just läsundervisning. Exakt vad som blir hennes nya uppgifter som läsambassadör vet hon inte men visionen är glasklar.
-Det går att göra så fantastisk mycket utan alltför stora åtbörder, så här skulle jag vilja prata om läsning hela tiden.

- See more at: https://www.gp.se/kulturnoje/bokmassan/1.2843404-kulturradet-lat-boken-sticka-upp-ur-vaskan#sthash.wK3BZMdp.dpuf

Ha en alltid en bok med dig, du vet inte vad som kan hända! Rådet kommer från Anne-Marie Körling, Kulturrådets nya läsambassadör för barn och unga. Hon ser läsningen som en ständigt pågående läroprocess.

Anne-Marie Körling har alltid två eller tre böcker med sig. Om hon inte läser låter hon dem sticka upp ur väskan eller synas på annat sätt. Svårare än så behöver det inte vara, säger hon och berättar om när ett gäng tonårskillar blev nyfikna på vad hon läste: "När minnena ser dig" av Tranströmer.

Mobilfoto

De fick titta på boken, fotograferade baksidestexten med sina mobiler, varpå en utbrast: "Det här handlar ju för fan om mig!"
-De har närmat sig en bok på det sätt som de själva vill, och bär med sig texten till annat tillfälle. Tänk att sedan sitta ner och prata med dem om vad de läst. Det blir så starka upplevelser när tvånget inte finns där, det tror jag man ska titta mer på, hur man kan skapa engagemang. Och det måste ju komma från den som redan har boken.

Stolt lärare

Anne-Marie Körling, i grunden "stolt svensklärare" bosatt i Johanneshov, har de senaste åren arbetat både för Skolverket och med att vidareutbilda sina kollegor i just läsundervisning. Exakt vad som blir hennes nya uppgifter som läsambassadör vet hon inte men visionen är glasklar.
-Det går att göra så fantastisk mycket utan alltför stora åtbörder, så här skulle jag vilja prata om läsning hela tiden.

- See more at: https://www.gp.se/kulturnoje/bokmassan/1.2843404-kulturradet-lat-boken-sticka-upp-ur-vaskan#sthash.wK3BZMdp.dpuf

Mer av cirkelmodellen

I filmen ovan berättar läraren Cecilia Balk  hur hon arbetar med beskrivande rapporter i sin årskurs 3.

Tidigare har jag skrivit om cirkelmodellen här.

/Marlene

Ny bok - språkutvecklande arbete i SO

Natur och Kultur har i dagarna släppt en ny bok som ska inspirera och ge kunskap kring språkutvecklande SO-undervisning. Så här säger de om boken:


Alla lärare är språklärare! Detta är en handbok för dig som arbetar som SO-lärare. Den ger dig konkreta verktyg för att öka elevernas förståelse för ämnet!  Idag ingår det i ämneslärarens uppdrag att utveckla både elevernas kunskaper och elevernas språk. När eleverna arbetar med SO-ämnet är ju språket, kunskaperna och tänkandet sammanlänkat. Därför behöver eleverna få språkliga strategier av dig som lärare för att på bästa sätt ta sig an ämnesinnehållet.
Konkreta arbetssätt och metoder
Språkutvecklande SO-undervisning innehåller konkreta lektionsupplägg, metoder och arbetssätt, alla med utgångspunkten i SO-ämnet. Boken hjälper dig till exempel med hur du:
- stöttar eleverna genom läsningen av en läromedelstext
- gör språkutvecklande uppgifter och övningar
- formulerar muntligt, utmanande frågor
- går igenom svåra ord i en text osv.

Jag har tyvärr inte läst boken, så jag vet inte hur den är, men den låter intressant. Om någon av er läser den så återkoppla gärna till mig hur den var!

Formativ bedömning stärker lärande i matematik -ny avhandling

I en artikel i Skolvärlden presenteras en ny avhandling som visar på nyttan av formativ bedömning i matematik.Catarina Andersson disputerade i våras på en avhandling om formativa bedömning i matematikämnet och hur det påverkar lärarnas praktik i klassrummet och elevernas prestationer.

Du hittar en direktlänk till avhandlingen här 

Här finns också en svensk sammanfattning att ta del av .

Annelie

 

Pedagogisk dokumentation

Det 11:e avnittet av Pedagog Värmlands utvecklingspodd handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Här får vi höra förskollärarna Emelie Johansson, Pernilla Malmgren Johannesson, Bibbi Kunosson och förskolechef Christina Forslund på Dirigentens förskola på Kronoparken ge sin syn på pedagogisk dokumentation och hur den blir en del i vardagen och det systematiska kvalitetsarbetet.

Här kan du lyssna på det avsnittet, men det enklast är att lyssna via din podcaster i mobilen. 

Andra ämnen som utvecklingspodden tagit upp är:
- Särskilt begåvade elever
- Kollegialt lärande i matematiklyftet
- Matematikutveckling på Färjestadsskolan
- Utveckling av muntliga färdigheter i moderna språk
- Kollegialt lärande på Skattkärrsskolan


/Marlene

Lite poddar...

För er som är intresserade av att lyssna på poddar finns nu en del för oss i skolan. Du söker efter dem i din podcaster och laddar ner de avsnitt som du är intresserad av.

Jalla Skolan handlar om svenska skolans arbete med nyanlända och flerspråkiga elever och lanseras av Inläsningstjänst AB.

 Inläsningstjänst AB har även podden Dyslexiradio, där de ämnet är dyslexi och läs- och skrivsvårigheter.

Sedan har även Pedagog Värmland poddsändningar i deras podd Utvecklingspodden.

/Marlene

Värmland läser

(bild från nwt.se)

Under hösten sätter Region Värmland tillsammans med olika samarbetspersoner läsningen i fokus för att öka läsförståelsen och läslusten hos värmlänningarna genom projektet Värmland läser. Igår presenterades fem läsambassadörer som ska finnas till vår hjälp: Stefan Holm, Emelie Hebbe, Ismael Atari, Karolina Nolin och Dekan Izat. 

 

Den 30/9 bjuder Region Värmland in till ett dialogcafé och sedan den 27/10 till en läskonferens på Karlstads universitet. De planerar också en stor bokcirkelträff på Karlstad CCC den 27/11 i samband med Värmlands bokmässa som pågår 27-28/11. På bokcirkelträffen diskuteras böckerna:  De våra av Lars Andersson och/eller Flickan med snö i håret av Ninni Schulman. 

 

Värmland läser har en facebookgrupp där de kommer att vara aktiva med information framöver. 

 

Artikeln som fanns i NWT den 25/8 kan du läsa här. 

 

Marlene 

Läsdidaktik

Vill ni ha en bok där ni kan slå upp det mesta av det ni undrar över när det gäller läsförståelse och läsförståelsestrategier? Då är denna bok helt rätt. Läsdidaktik av Astrid Roe. I bokens första del beskriver Astrid själva läsprocessen – vad den består av och vad som påverkar läsförståelsen. Därefter presenterar hon teori och forskning med anknytning till själva läsundervisningen. En stor del av boken ägnas åt arbete med läsundervisning i praktiken.

Om man har funderingar kring någon läsförståelsestrategi så kan man hitta alla möjliga strategier här och Astrid förklarar hur de fungerar och ger även råd för undervisningen. En riktig basbok att ha gemensamt på skolan eller i arbetslaget att gå till när man funderar över något!

Kapitlen i boken:

1. Vilka faktorer påverkar läsförståelsen?
2. Textens svårigheter
3. Utvecklingen av en läsdidaktik
4. Lässtrategier
5. Två undervisningsmodeller
6. Texters möjligheter och utmaningar
7. Hur skapar man engagemang för läsning?
8. Olika bedömningssätt
9. Läsprov

/Marlene

Nytt bedömningsstöd i svenska

 

I somras släppte Skolverket det nya bedömningsstödet i svenska för åk 1-3. Det ligger i Skolverkets bedömningsportal som man måste logga in på för att kunna ta del av. 

Så här skriver Skolverket om bedömningsstödet: 

För att ge ett tydligt och konkret stöd för uppföljning av elevers kunskaper i årskurs 1-3 finns nu två nya bedömningsstöd. Bedömningsstöden kan redan från årskurs 1 användas för att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik.
Materialet ska också vara ett stöd för att se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och är i behov av ytterligare stimulans. Båda materialen kommer att kunna bli ett underlag för din fortsatta undervisning i inom dessa områden.

Regeringen har beslutat att bedömningsstöden blir obligatoriska att använda i årskurs 1 från 1 juli 2016. Redan nu kan materialet användas i en utprövningsomgång under läsåret 2015/2016. Vi kommer att samla in synpunkter via en enkät som kommer att finnas här från september 2015. Ta chansen att vara med och påverka genom att använda materialet och fylla i enkäten.

 Det man ska vara medveten om är att bedömningsstödet inte mäter alla kunskapskrav precis som det är med t.ex. nationella prov. En annan sak som bedömningsstödet fått kritik för är att det inte tittar på elevens läsförståelse (eller hörförståelse för elever som inte läser på egen hand). 

Något som är positivt är att bedömningsstödet är starkt kopplat till Nya Språket lyfter, som vi använder i våra kommungemensamma uppföljningar här på Hammarö. 

/Marlene

Filmer om Nya Språket lyfter

Nu har Pedagog Stockholm gjort två filmer kring bedömningsmaterialet Nya Språket lyfter.

Kanske kan vara något att se och diskutera tillsammans i arbetslagen?!

Marlene

Artiklar om att arbeta språkutvecklande i alla ämnen

I senaste numret av Origo (en tidning för lärare i matematik, teknik och  naturvetenskap utgiven av lärarförbundet) finns flera fina artiklar om hur och varför man bör arbeta språkutvecklande i alla ämnen i skolan.

Här hittar du en artikel om hur de arbetar i matematik på en skola i Helsingborg.

Här hittar du en artikel om Anna Maria Hipkiss avhandling om att det är vanligt att vi använder vardagsspråk på lektionerna i stället för fackspråk. Hon menar att det är viktig att utforma aktiviteter i undervisningen där eleverna får möta fackspråket vid många tillfällen.

Här hittar du en artikel där vi får följa en kemilärare i Tierp och hur hon arbetar med ord och begrepp i undervisningen. 

Och sist, men inte minst, en intervju med språkprofessor Maaike Hajer, som just nu arbetar med modulerna i SO och NO till Läslyftet.

Marlene

Aktiv läskraft: Att undervisa i lässtrategier för förståelse

Äntligen har Barbro Westlunds första bok om lässtrategier kommit ut! Utgivningen har blivit uppskjuten länge, men nu finns den att köpa hem.

Rubrikerna på kapitlen är:
- Syftet med bokserien Aktiv läskraft
- Aktiv läskraft
- Vad alla lärare bör veta om läsprocessen
- Så blir läsförståelseundervisning framgångsrik
- Att arbeta med undervisning i läsförståelse, lärande och bedömning som en process - inte som separata delar
- Kursplanernas förhållande till läsförståelseprocesser
- Sammanfattning och framåtblick

Böckerna för mellanstadiet och lågstadiet ser just nu ut att ges ut i oktober.

Ser fram emot spännande läsning!
Marlene

Hur kan man jobba med cirkelmodellen?

Här har jag skrivit om hur skrivande enligt cirkelmodellen går till, men om ni vill ha fler praktiska exempel så finns det i de här blogginläggen: 

ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter

Cirkelmodellen i alla ämnen

Marlene

Att modellera

Något vi ser är framgångsrikt i undervisningen är att modellera för eleverna hur de ska genomföra en uppgift. Här är en film om hur man kan tänka kring modellering.

 Marlene

Hur utformar vi lärmiljön i klassrummet egentligen?

Att lärmiljön i klassrummet är viktig, det vet vi. Men hur utformar man den på bästa sätt? Det här pratar Anne-Marie Körling om i en intervju med Skolvärlden. Här får man lite tips hur man kan tänka vid olika typer av samtal i klassrummet.

Marlene

Funderingar kring betyg

Nu har Skolverket gjort en film kring de frågor som är vanliga att eleverna funderar över när det gäller betygsättning. Värdefull att se som lärare och kanske att se tillsammans med sina elever!

Marlene

No Hands Up

Ett sätt att öka aktiviteten hos eleverna i klassrummet och att låta alla elever bli delaktiga vid lärarledda samtal är att använda sig av metoden No hands up. Läraren har elevernas namn nedskrivna på glasspinnar, stenar eller något annat och drar slumpvis ett namn som får svara på en fråga i stället för att eleverna räcker upp handen.

Pedagog Stockholm har intervjuat Anna Lindqvist, lärare på Södermalmsskolan i Stockholm, hur hon arbetar med No hands up. 

Marlene

Boktips

Emellanåt får jag frågan om jag har några bra boktips. Följande boktips ger LäsAmbassadören på sin blogg idag:

För mellanstadiet:
”Balladen om en bruten näsa” av Arne Svingen, översatt från norska.
Svenska författare: Rebecka Åhlund, Cilla Jackert, Mårten Sandén, Mårten Melin. Och så har jag själv skrivit två mellanstadieböcker, kan inte hålla mig från att tipsa om dem, ”Lite ihop” och ”Kanske ihop”.

Högstadiet:
”En sekund i taget”, Sofia Nordin.
”Flyt som en fjäril, stick som ett bi”, Elin Nilsson.
”Svensk synd” + ”Så värt”, Martin Jern.
”Sjutton år och skitsnygg”, Emma Granholm.
”Inte vatten värd”, Ulrika Lidbo.


Översatt från engelska, passar läsvana högstadie / gymnasiet:
”Jag ger dig solen”, Jandy Nelson.

Marlene

Att utveckla matematik undervisningen -erfarenheter från en skola i Västerås

 

I den länkade filmen från svt.nyheter beskrivs hur en skola i Västerås arbetat för att utveckla undervisningen i matematik.http://www.svt.se/nyheter/sverige/mer-stod-med-finskt-laromedel

Läromedlet som tas upp i filmen heter Favoritmatte - Studentlitteratur. Den finns för 1-3 som två parallellböcker - en grundbok Favoritmatte och en "Mera" bok Favoritmatte med mer utmaning. För 4-6 finns boken som Favoritmatte -basbok och Favoritmatte"Mera" bok och här rekommenderar förlaget att man använder Mera boken som grundbok.

Annelie

Förstå kunskapskraven

UR och Skolverket har tillsammans gett ut ett antal filmer som kan vara ett stöd att förtydliga kunskapskraven via youtube-kanalen "Orka plugga".

Marlene

En sammanställning "ett första hjälpen - kit för formativ bedömning

Daniel Nordström  har skrivit en sammanställning ett ”första hjälpen"-kit på olika analoga och digitala metoder som är uppdelade utifrån de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Det kommer att läggas ut uppdateringar löpande på denna hemsida.

Annelie

Att gå en bildpromenad

Bildpromenader nämns då och då när man talar om läsning och barnens/elevernas språkutveckling. Men vad innebär det? Så här skriver Anne-Marie Körling som myntade begreppet i Sverige:

En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. Den muntliga undervisningen synliggör elevernas förförståelse och skapar därför möjlighet för läraren att utmana och utveckla eleverna i relation till den. VI är därmed i den berömda utvecklingszonen.

Och hur gör man?
Här modellerar Anne-Marie Körling hur man kan göra. Exempel 1. Exempel 2.
I tidningen Alfa berättar Eva-Marie Nilsson hur hon gör.
Även Marie Trapp, en av lärarna i "En läsande klass", har provat på det här med bildpromenader och skriver om det i sin blogg.

Så om ni är sugna att prova eller bara vill läsa om hur andra gör så kika in på de här exemplen!

Marlene