Boktips om formativ bedömning

För några år sedan var Carolin Heyer och Ingeborg Hull här på Hammarö och föreläste om sitt arbete med formativ bedömning. Alla skolor hade inte möjlighet att vara med, men för ett antal så var det en mycket givande föreläsning.

Nu har Carolin och Ingeborg kommit ut med en bok där de beskriver sitt arbete med formativ bedömning. Jag har inte läst boken, men jag skulle gissa mig till att den är läsvärd och innehåller en hel del  praktiska tips.

Så här beskrivs boken på bokus:

Bedömningen är en utmanande del av en lärares vardag. Den ska enligt Lgr 11 vara likvärdig, allsidig, målstyrd, summativ, formativ och tillräckligt tydlig för att elever och föräldrar ska förstå och kunna påverka kunskapsutvecklingen. Bedömningen ska i första hand syfta till lärande lärande bedömning.

För att ha möjlighet att uppfylla alla bedömningskrav i en tidspressad arbetssituation krävs verktyg och hjälpmedel. I denna bok ges konkreta exempel och metodiska tips för arbete med formativ bedömning. Här presenteras forskningsbakgrund och koppling till läroplanen. Här visas en arbetsgång, en väg som visar hur du som lärare kan komma i gång med formativ bedömning i praktiken.

Hur presenterar jag kunskapskrav och förmågor?
Hur gör jag en matris tillsammans med mina elever?
Hur arbetar jag med kamrat-, själv- och sambedömning?

Utifrån exempel i svenska och matematik på mellanstadiet presenteras verktyg som omvandlar teori till praktik.

/Marlene

Språkliga aktiviteter med tvååringar

I Ølensjøen FUS barnehage i Norge har pedagogerna arbetat med repeterad läsning kring boken Mopp og Mikko med sina tvååringar. I den här filmen får vi se hur boken Mopp og Mikko elskar mat har gett inspiration till att gå och handla med Mopp og Mikko. Aktiviteter efter läsning innehåller bearbetning av det som händer i boken och detta är ett exempel på goda språkstimulerande aktiviteter.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

 

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet diskuteras ofta, men vad är det egentligen? De här korta filmerna kanske kan ge svar på dina frågor. 

Marlene

Närläsning

(bild från dn.se)

Många lärare vill utveckla sitt arbete med närläsning. Här på Anna Kayas blogg finns två korta filmer som kan vara intressanta att ta del av.

Här kan du läsa hur man arbetade med närläsning på Nobelgymnasiet efter Ann Boglinds föreläsning i RUC:s seminarieserie.

I ett äldre nummer av tidningen Origo finns en artikel om hur man kan jobba med närläsning i kemi.

Marlene

Skolministeriet om En läsande klass

Igår sände Skolministeriet (Utbildningsradion) ett program om En läsande klass. Här intervjuas lärare som arbetar med En läsande klass, forskarna Barbro Westlund, Monica Reichenberg och Jan Nilsson samt upphovsmannen Martin Widmark.
Martin Widmark avslutar med att berätta att han nu arbetar för att utvidga projektet mot högstadiet.

Marlene

Film om hur Malin Hugander arbetar med läsförståelsestrategier

Malin Hugander på Sätraskolan är en av mellanstadielärarna som skrivit handledningen till En läsande klass. I det här reportaget från Sätraskolan berättar hon om sitt arbete med läsförståelsestrategier i klassrummet.

Marlene

Våra ändrade läsvanor

Igår publicerades en intressant artikel i Västerbottenskuriren om våra ändrade läsvanor. Dino Viscovi, forskare på Linnéuniversitetet i Växjö, föreläste i Umeå om familjernas ändrade läsvanor.

"Förr" läste man morgontidningen, köpte kanske en kvällstidning, prenumererade på veckotidningar och barnen prenumererade på serietidningar. Familjen besökte biblioteket och såg på gemensamma tv-program som var textade. Man läste även postorderkataloger som tex Ellos och Hobbex.

Numera är vi surfande familjer som får större delen av vår information i smartphones och surfplattor. Hur förändrar det vårt läsande? Vi varken kan eller vill backa tiden, men en fråga att fundera på är hur kan vi jobba med läsning med stöd av den nya tekniken.

Marlene

Barbro Westlund

Idag på förmiddagen föreläste Barbro Westlund, universitetslektor och forskare vid Stockholms universitet, för alla pedagoger i Hammarö kommun och under eftermiddagen får alla möjlighet att samtala i ämneslag och arbetslag utifrån föreläsningen.

De böcker som Barbro skrivit och visade på föreläsningen är:

Till de böckerna finns även en studiehandledning om man vill arbeta med böckerna tillsammans i ett arbetslag.

Under nästa år kommer Barbro ut med tre nya böcker, en bok riktad till varje stadium i grundskolan. Den första, för högstadiet, beräknas komma ut i slutet av juli månad.

  

Marlene

Wikimini, barnens och ungdomarnas uppslagsverk

Nu finns Wikimini, ett wikipedia för barn och ungdomar där de själva kan skriva artiklar om olika ämnen. Det kan vara ett forum att använda när man undervisar kring källkritik, men också ett sätt att skriva "på riktigt" för riktiga mottagare.

Jag sökte precis på Hammarö och om det fanns inget skrivet. Det här får jag veta när jag söker på ordet papegoja: Papegoja är en fågel. Den har vackra fjädrar.

Marlene

Austin's butterfly

Den här filmen om Austin's butterfly lade vi ut här på bloggen för snart ett år sedan, men den känns fortfarande så aktuell så vi kör en repris på den. Om du inte sett den så ta dig tid att titta på filmen och har du redan sett den, njut av den en gång till:)!

Marlene

Nytt bedömningsstöd

Sedan ett tag tillbaka har Skolverket ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk för lärare i åk 1-6 i grundsärskolan.

Det är ett redskap för lärare och elever som tydliggör progressionen i elevernas läs- och skrivutveckling och ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden av betydelse för språkutveckling.

Marlene

Läslyftet

Sådärja, då har Skolverket sjösatt lärportalen inför Läslyftet. Den heter Läs- och skrivportalen och du finner den här.

Just nu finns endast en modul utlagd för grundskolan och det är Samtal om text. Det kommer att komma ut moduler för samtliga skolformer och stadier.

I den första modulen får vi bl.a. möta Ann-Marie Körling, Barbro Westlund och Gunilla Molloy.

Informationen som finns för rektorer, lärledare och processledare är hittills endast för utprövningsomgången, men vi får hoppas att även vi övriga får mer information inom kort. 

Äntligen ett Läslyft och det ska bli så spännande att få ta del av det!

Marlene

Intressanta artiklar i tidningen Alfa

(Bild från Alfa)

I tidningen Alfa finns ofta intressanta artiklar om språk. I det senaste numret var temat Läslyft pågår. Artiklarna finns ibland även på nätet.

Några läsvärda artiklar i detta nummer är:
- Här skolas kritiska läsare. Om hur man med stöd av läsförståelsestrategier kan tolka faktatexter. Vi får följa en lärare i åk 9 som arbetar med dialogisk strategiundervisning.
- När mellanrummen talar. Här berättar forskaren (KaU) Christina Olin-Scheller om hur medveten läsundervisning lyfter elevernas läsförståelse.
- Häng med på bildpromenad. Läraren Eva-Marie Nilsson visar hur man kan förutspå texters innehåll genom att gå på bildpromenad.

Marlene

Arbete med likvärdig undervisning i idrott på Hammarö

Skolverket och SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) tycker att Hammarö kommun är ett gott exempel när det gäller likvärdig undervisning i idrott och hälsa. De har varit här och spelat in en film som nu ligger på Skolverkets hemsida. Roligt tycker vi!

Här kan du se filmen. 

Marlene

Webbmatte

Webmatte är uppdaterat med filmer och bedömningsstöd .
Bra filmer att använda som flippfilmer mm

Tipsa gärna också föräldrar om denna websida, kan vara ett mycket bra stöd om föräldrar vill stötta i arbetet med matematik. Även bedömningsstödet kan ge ökad förståelse för bedömning och betyg.
Finns på flera språk

Annelie

Svedala kommuns förstelärare bloggar om formativ undervisning / bedömning

Svedala kommuns förstelärare har en blogg. Här kan du följa deras tankar och reflektioner om undervisning. Den 7 september fanns ett mycket intressant blogginlägg från Joakim Nilsson om hur man kan strukturera undervisningen för att synliggöra lärandet för eleverna och läraren.
Annelie

Svansläsning, stafettläsning

Det finns många olika sätt att läsa på tillsammans med eleverna i klassen. Ett sätt som Marie Gonzalez pratade väl om under föreläsningen En läsande klass i Karlstad är svansläsning. I studiehandledningen till En läsande klass finns en förteckning med olika sätt att läsa.

Svansläsning eller stafettläsning är högläsning i grupp. Läraren börjar att läsa några rader eller ett stycke. Sedan tystnar läraren och vem som vill i klassen tar vid och läser en bit. Den som har lust fortsätter att läsa när föregående läsare har tystnat. Läsaren läser minst en mening, max ett stycke.

Marlene

En läsande klass i Karlstad

Igår var Marie Gonzalez och Martin Widmark från En läsande klass i Karlstad för att föreläsa om projektet. Martin började med att berätta lite om bakgrunden till En läsande klass och Marie berättade om hur hon arbetar i sina klasser på mellanstadiet med läsförståelsestrategier.

Pedagog Värmland filmade föreläsningen, så ni som inte hade möjlighet att se den kan kika in här.

En läsande klass vilar på tre ben, där alla tre är lika viktiga: högläsning, strategier och dialog. Om man vill förändra sin undervisning är det viktigt att börja i liten skala och sedan lägga på nya inslag allt eftersom så att man ser att undervisningen bär över tid.

Något som efterlyses då och då är boktips. Marie kom med tre boktips under föreläsningen:

Flickan utan minne av Petter Lidbäck

Muren av Titti Knutsson

Häxprovet av Maj Bylock

Marlene

Boktips om digitala verktyg i förskolan

På våra förskolor finns iPads och många har kommit igång ordentligt med arbetet kring dem. Vill man ha lite mer idéer och inspiration kan man kika i Johanna Kristenssons bok Språk och digitala verktyg i förskolan. Boken finns att låna på Hammarö bibliotek.

Johanna har bloggen Logopeden i skolan där hon regelbundet skriver om digitala verktyg. Länken finns även på höger sida i denna blogg.

/Marlene

Ny forskning Hur skapas skolans matematikbildning?

                 

Anette Jahnke, är filosofie licentiat i matematik, Chalmers tekniska högskola. Hon arbetar som biträdande forskare och projektledare vid Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet, Sverige.

Alla har vi erfarenhet av skolans matematikutbildning. Men varför är den som den är?

Anette Jahnke har studerat fyra olika praktiker; kursplaneskrivarens, matematikerns, lärarens och rektorns för att nå en ökad förståelse för hur den svenska skolans matematikbildning bildas. Tre av praktikerna utgör Anettes egen yrkeserfarenhet, den fjärde – rektorns praktik, har studerats med hjälp av en grupp rektorer.

För att synliggöra den praktiska och tysta kunskapen har Anette analyserat berättelser från de fyra praktikerna med hjälp av filosofi och skönlitteratur. Bland annat framträder en oro över oförutsedda händelser i praktikerna och en oro över vår egen och andras okunskap.

– Om vi automatiskt tolkar oförutsedda händelser i praktiken som tecken på okunskap då försöker vi undervika dessa. Okunskap i dagens samhälle är nästan skamfullt. Men, förmåga att uppfatta och skapa händelser som är annorlunda och kunna agera i dessa är snarare tecken på omdöme och en praktisk klokhet. Utan praktisk klokhet utvecklar vi dessutom inte expertis eller skicklighet vare sig vi är elev, lärare, matematiker, rektor eller kursplaneskrivare.

Min undersökning fokuserar på den praktiska kunskap som bildas när du är verksam i ett arbete. Denna kunskap kan inte tillägnas genom utbildning, och delar av den är ”tyst”, oformulerad, säger Anette.

Titeln på avhandlingen är:
Insegel till dialog. Skolans matematikutbildning – en studie i fyra praktiker
Annelie

Vill du läsa hela avhandlingen




 

Frågandets betydelse för lärandet

 

När vi arbetar med formativ bedömning har frågandet en central betydelse för lärandet både för eleverna och läraren. Gunnar Lindberg har skrivit en intressant artikel om frågandets betydelse för lärandet. Han beskriver i sin artikel att:

Frågandet leder framåt, eftersom det söker ett svar.

Frågandet lyfter det egna tänkandet till en metanivå. Jag tänker tydligare på vad det är jag söker

Frågandet hjälper mig att lyssna. Jag måste veta vad jag frågar efter och jag har också ett behov av att lyssna efter svaret på min fråga.

Frågandet hjälper mig att ha kontrollen över mitt lärande. När jag ställer frågorna är det mitt lärande.
Det handlar om och jag kan själv kontrollera detta.

Blir du nyfiken på att läsa mer om frågandets betydelse för lärandet kan du läsa hela artikeln.
Här kan du läsa hela artikeln
Annelie
 

 

 

Skolarbete "på riktigt"

Dan Åkerlund, lektor vid Karlstad Universitet, har forskat hur elever i åk 4-6 med hjälp av datorer och kameror skapat multimodala texter. Han visar på två exempel där elever använt sig av bloggar eller att skypa med elever i Tanzania upplevt att undervisningen är "på riktigt".

Dan menar att det blir nästan alltid meningsfullt när man kommunicerar med en "riktig" mottagare och inte bara till läraren. Tiden då eleverna endast kommunicerar med läraren är förbi säger Dan Åkerlund.

Här kan du läsa mer om Dans avhandling.

Den 18/11 kommer Dan Åkerlund att föreläsa för de lärare som ingår i RUC-projektet  "Läsförståelse och läsundervisning".


/Marlene

Bornholmsmodellen

I mitten av 1990-talet tog Hammarö kommun beslutet att alla förskoleklasser ska arbeta enligt Bornholmsmodellen och sedan dess har våra resultat i läsning förbättrats radikalt.

Nu är alla våra förskoleklasser igång med sin verksamhet och på schemat varje dag finns språklekar via Bornholmsmodellen med.

Den litteratur som används som stöd för planeringen är:

 

Språklekar efter Bornholmsmodellen av Ingrid Häggström

Bornholmsmodellen - Vägen till läsning av Ingvar Lundberg

Som komplement finns numera även appen Bornholmslek som finns i App-store till priset av 49 kr. 

Om du vill läsa mer kring Bornholmsmodellen kan man läsa en intervju med Ingvar Lundberg här och en artikel ur Dyslexiföreningens skrift finns att läsa här.

/Marlene

Grammatik i teori och lärande praktik

Den 7/10 har RUC i Karlstad en föreläsning om Grammatik i teori och lärande praktik av Jessica Eriksson, Camilla Grönvall och Annelie Johansson. De har även gett ut en bok, som ni kan se här ovan.

Jag lyssnade på denna föreläsning i våras på CSL-dagen som Centrum för Språk- och litteraturdidaktik anordnade. En intressant föreläsning om hur man kan jobba med grammatik i skolan på ett lustfyllt sätt och varför man bör göra det. Föreläsarna gav många praktiska tips och idéer som man kan använda i sin undervisning.

Marlene

Cirkelmodellen

I gårdagens program av Världens bästa skitskola (som jag verkligen kan 

rekommendera) besökte man Sandbackaskolan i Kungälv som är bäst i Sverige

när det gäller att ha likvärdiga skolresultat när man jämför pojkar och flickor. 

När man frågar specialpedagogen på Sandbackaskolan vad de gör, så tas 

cirkelmodellen upp som ett arbetssätt. 

Så här fungerar Cirkelmodellen:

 

 

(Bild från Pedagog Stockholm) 

Här har Skolverket skrivit om cirkelmodellen. 

Här beskrivs cirkelmodellen noggrant. Nationellt centrum för språk-, läs- och 

skrivutveckling har tagit fram skriften tillsammans med skolor i Vänersborg. 

Här skriver Anna Kaya om cirkelmodellen på sin blogg. 

 

 (Bild från Logopeden i skolan)

 Marlene

Filmer om läsförståelsestrategier

Häromdagen släppte UR sju filmer om läsförståelsestrategier på deras hemsida. Filmerna är på ca 8 min/styck. Korta, men ändå fulla med bra innehåll!

Jag skulle rekommendera att ni börjar att se filmen Introduktion, sedan kan man välja strategi i den ordning man vill. De filmerna är: Förutspå, Utreda oklarheter, Ställa frågor, Inre bilder och Sammanfatta.

En annan film är Högläsning i förskolan, där Marie Trapp visar två förskollärare hur man kan arbeta med läsförståelsestrategierna vid högläsning.

Marlene

Storyjumper

För att öka elevernas lust att skriva använder sig Råbyskolan av Storyjumper. Titta in!

Marlene

Från loggbok till app- Ingvar Lindkvistpriset 2014

Eva Björklund har fått Ingvar Lindkvist priset 2014. Lyssna och inspireras av hur Eva har arbetat med att utveckla matematikundervisningen  i mer än 10 år, resan har gått från en traditionell loggbok till app. Hon berättar om sin syn på dagens matematikundervisning och om hur hon vill förändra den. Här kan du se filmen.

Annelie

Resultat som skjuter i höjden

På Knutbyskolan i Rinkeby har de fördubblat sina resultat genom att jobba med genrepedagogik. Lärarna har inspirerats av Pauline Gibbons böcker och jobbar så i alla ämnen. Här kan du läsa mer om arbetet på Knutbyskolan.

Ett boktips är Lyft språket, lyft tänkandet av Pauline Gibbons. Den släpptes i en andra upplaga i november 2013. Gibbons har även gett ut boken Stärk språket, stärk lärandet.

Marlene

Vill du veta mer om e-böcker?

SPSM har nyligen gett ut en skrift om e-böcker som heter Läsa e-böcker. Så här beskriver SPSM innehållet i skriften:
I skriften beskriver vi vad e-böcker är och hur de kan användas i undervisningen. Skriften ger grundläggande information om e-böcker, till exempel var pedagogen hittar dem och olika varianter av e-böcker. Vi ger också råd om hur pedagogen kan använda e-böcker i undervisningen och vad som kan vara med i skolans strategi för e-böcker.

Här kan du beställa skriften eller ladda ner den som pdf.

Marlene

Nya filmer om läsförståelsestrategier

UR har filmatiserat undervisning med läsförståelsestrategier utifrån projektet En läsande klass.
Sändningstiderna för de 7 avsnitten kommer sändas efter varandra på SVT1 den 2 juni med start kl 14:05. Dagen efter kommer de finnas tillgängliga på internet/URplay: http://urplay.se/.

Serien kommer fungera som inspiration till hur man kan jobba i klassrummet med läsförståelse.

Marlene

Litteraturbankens skola

Den nyöppnade  Litteraturbankens skola är tänkt att verka som en vägledning till det svenska litteraturarvet. Hittills har de lagt ut texter och lärarhandledningar till Selma Lagerlöf, men det kommer att komma fler författare så småningom. På Litteraturbanken finns texter främst för den senare delen av grundskolan, men på Litteraturbankens skola har man valt att lägga ut texter och lärarhandledningar som passar till hela grundskolan.
Litteraturbankens skola är utarbetad av Ann Boglind och Anna Nordlund.

Marlene

Snart kör det igång!!

Vilken dag som helst kommer lärarhandledningen till "En läsande klass" att dimpa ner i våra skolors brevlådor. Spännande! Den 23 april, på Världsbokdagen, blir hemsidan helt öppen med alla hundratalstexter och tips till alla lärare.

Här kan ni se en film där lärarna i projektet berättar mer om läsförståelsestrategierna.  

Lycka till!

Marlene

Skolplus

• Ett digitalt läromedel som följer grundskolans läroplan.
• Övningar och spel som ger kunskap på ett lekfullt sätt.
• Passar interaktiva skrivtavlor, dataprojektorer och vanliga datorer.
• Ingen programvara behöver installeras, körs direkt från din webbläsare.

En del av  materialet är gratis, övrigt material krävs en användarlicens. Licensen varar ett år och ger full tillgång till allt material som finns på skolplus.se

Annelie

Högläsning av sakprosa

Tänk, nu skrivs det om läsförståelse precis överallt! Äntligen! Häromdagen publicerades en intressant intervju av Barbro Westlund om högläsning när det gäller sakprosa.

Westlund menar att sakprosan är precis lika viktig att högläsa som skönlitteratur.


När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. Det ledde till att de små barnen utvecklade mycket större ordförråd än om de läste enbart sagor.
– Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Det ger något annat, en förmåga att leva sig in i andra människors livsöden. Men studien visade att man borde sträva efter en balans.Inte minst eftersom de internationella mätningarna av kunskapsläsningen visar att svenska barn och ungdomar tappar mest i just läsningen av sakprosa. Den skönlitterära läsningen sjunker inte alls på samma sätt.

Marlene

Uppdrag Språklyft

Sedan ett tag tillbaka finns Uppdrag Språklyft för åk 1-3. Det är ett idématerial till Skolverkets "Nya språket lyfter" med hänvisningar till observationspunkterna i "Nya språket lyfter".

Den har två teman, Leksaksfabriken och Detektivbyrån. Varje tema inleds med en högläsningstext, då läraren får många tillfällen att öva läsförståelse och ordkunskap med eleverna. Till varje tema finns en rad elevuppdrag som övar olika läs- och skrivstrategier, vilka aktivt utvecklar elevernas språk.

Precis nyligen har Natur & Kultur även släppt ett Uppdrag Språklyft  för åk 4-6. Det är uppbyggt på samma sätt, men nu är uppdraget att skriva en tidning. 

I serien finns också Uppdrag Språklyft med matematik. Uppdrag Språklyft med matematik är uppbyggt på samma sätt som Uppdrag Språklyft 1. Nya berättelser om Leksaksfabriken och Detektivbyrån leder oss in på uppdrag som har problemlösning i fokus. Alla uppdrag har koppling till det centrala innehållet i matematik och observationspunkterna i Nya Språket lyfter.


Marlene

Språkutvecklande arbetssätt

Skolverket har tagit fram ett utbildningspaket för ett mer språkutvecklande arbetssätt. Det finns förslag på arbetsgång, texter och filmer. Att rekommendera!

Marlene

Högläsning i SVT

Antalet tillfällen med högläsning sjunker i de svenska hemmen och nu gör SVT en satsning för att inspirera barn och vuxna till högläsning. Sju kända personer kommer i varsitt program att läsa högt för 6-åriga Amanda.

Serien har premiär på Barnkanalen den 31/3 och finns även på ur.se/abc.

Marlene

Sandvargen

Den här veckan har alla elever i årskurs 1 på Hammarö fått författarbesök i klasserna av Åsa Lind, som bland annat skrivit boken Sandvargen. 

Samtidigt lägger Marie Trapp (en av lärarna i "En läsande klass-projektet) ut en digital bokrecension på Sandvargen i facebook-gruppen "En läsande klass", där boken presenteras med stöd av de fem strategierna som finns med i projektet. 

Ett spännande sätt att förena läsförståelsestrategier och IKT!

Marlene

Att skriva sig till läsning

Arne Trageton, forskare vid högskolan i Storhord/Haugesund i Norge, har nyligen släppt sin andra bok Att skriva sig till läsning. Det här är en reviderad upplaga som tar sin utgångspunkt i LGR 11. Det som skiljer sig mot den första boken är också att det finns nya kapitel om förskolan och klass 3-6 samt att den senaste skriv- och läsforskningen är inarbetad i teorikapitlen.

Om man vill ha mer kött på benen kring ASL (Att skriva sig till läsning) kan jag rekommendera den här boken.

Marlene

Tydliggörande pedagogik på Lillängsskolan

Har ni sett filmen på Pedagog Värmland om Diane Wiklunds arbete på Lillängsskolan med tydliggörande pedagogik?
Om inte, då kan du se det här.

Hammarö har blivit uppmärksammade tidigare på Pedagog Värmland. Här är ett reportage från Stjärnhimlens förskola.

Marlene

Jag kan inte säga r

Här har pedagog Josefin lagt ut en film om svenska r-ljud och hur man kan tänka när de inte kommer av sig själv.

Marlene

Tecken som stöd

Vill du veta mer om Tecken som stöd? Titta på den här filmen Teckna språkutvecklande, - om tecken som stöd till talet som logoped Josefine har lagt ut på youtube.

Marlene

Tips på appar

Pedagog Stockholm har gjort en lista med apptips för elever i behov av särskilt stöd. Jag skulle nog säga att många av apparna passar de flesta elever.

Rubrikerna på de olika kategorierna är:
- Struktur och planering
- Minnesträningsappar
- Skriva och anteckna
- Talsyntes
- E-boksläsare
- Daisyläsare
- Dikteringsappar
- Redovisning/Presentation
- Slå upp/förklara/översätta
- Träningsappar svenska
- Andraspråksinlärning
- Läshjälpsapp
- Träningsappar matematik
- Spara/hitta/dela dokument

Marlene

Serier i undervisningen

Använder du serier i din undervisning? Forskning visar att serier kan öka läsglädjen hos barn, särskilt hos dem som har lite svårare att läsa. Det menar bland annat Canadian Council on Learning, som dessutom visar att läsande av serietidningar får barn att ta sig an mer avancerad text. Forskningen visar också att serier får barnen att lära sig, och använda, mer avancerade ord som de normalt inte skulle använda.

En studie gjord i USA på elever i årskurs sju visar att läsandet av serietidningar inte sker på bekostnad av läsandet av böcker, utan att elever som läser serietidningar också läser böcker. Forskarna bakom den amerikanska studien menar att svåra ord blir lättare att komma åt genom det stöd som bilderna ger och dessutom blir situationsbundet språk lättare att förstå när det finns bilder som kan förtydliga.

Vill du veta mer? På hemsidan Serier i undervisningen.se kan du få tips från lärare som arbetar med serier, möjlighet att beställa serietidningar, kostnadsfria lärarhandledningar och läsa mer kring den forskning som finns.

Marlene

Formativ bedömning och de fem principerna för lärande

Ta hjälp av de fem principerna för lärande  (Hodgen & Williams -Mathematics in the black box)  för att utveckla undervisningen med syftet att skapa möjligheter att synliggöra och följa  lärandet både för läraren och eleven. 
De fem principerna för lärande kan användas på olika sätt ,ett sätt kan vara att pröva om den egna undervisningen utformas utifrån de  de fem principerna för lärande.

De fem principerna för lärande är:

1.  Starta på elevens kunskapsnivå 
2. Eleverna måste få möjligheter att vara aktiva  
3. Eleverna måste få möjligheter att prata om sina idèer 
4. Eleverna måste få möjligheter att förstå avsikten  
5. Eleverna måste få feedback som utvecklar lärandet 

 Du kan också inspireras av  Pedagog Stockholms filmer.

Annelie 

Hur kan vi fånga pojkars läsning i undervisningen?

Kåkå Olsen har skrivit en masteruppsats om pojkars läsning vid Lunds universitet och utifrån det har hon punktat ner sju punkter för att stödja pojkars läsning. Kåkå kom fram till att pojkar läser mindre än flickor och framförallt är det så att de läser andra texter och andra genrer.

1. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. 
2. Vidga definitionen av ”läsning” och sluta placera skönlitteratur på piedestal. All läsning är bra för språkutvecklingen och ordförrådet och man kan visst då lära sig om andra människors livsvillkor genom att läsa facklitteratur – och serietidningar också för den delen.  
3. Gör läsning roligt! Högläsning, läsning och bokprat i mindre grupper samt pyssel och teater i samband med läsning kan gynna pojkar.  
4. Sluta vifta med pekpinnar i barns och ungdomars läsval. Även fackböcker är ”riktiga böcker” och serier är också läsning. Erbjud, men påtvinga inte, alternativ med utgångspunkt från barnens egna intressen – och var positiv!  
5. Tjata inte!  
6. Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv.  
7. Var säker på ditt svar när du får frågan ”Varför?” Säg absolut inte: ”Det är bra för dig!” Säg i stället: "För att jag läste den när jag var i din ålder och tyckte att den var jätteintressant!" eller "Min kollegas son som är i din ålder läste den och älskade den!" eller "Jag tänkte att du kanske skulle gilla den, du gillar ju ...".

Här kan du läsa artikeln i sin helhet, hos LitteraturMagazinet.

Marlene

Tips på högläsningsböcker

Här på bloggen Mammadamm finns tips på högläsningsböcker för barn i åldrarna 6-12 år.
Ett litet tips för er som söker nya högläsningsböcker!

Marlene

Legimus

På Legimus.se kan man låna böcker om man har en läsnedsättning. För att kunna göra det behöver man en inloggning som man får på kommunbiblioteket. Barn och ungdomar behöver sin vårdnadshavare med vid det tillfället. Där får man också veta hur man gör för att låna böcker på Legimus. Man behöver inte visa intyg på att man har en läsnedsättning.

Exempel på läsnedsättningar är:

 

• synskada
• rörelsehinder
• utvecklingsstörning
• läs- och skrivsvårigheter
• hörselskada (för hörselträning)
• tillfällig läsnedsättning på grund av sjukdom eller skada
• kognitiva funktionsnedsättningar (till exempel traumatiska hjärnskador, språkstörning, afasi, autism, adhd, demenssjukdomar, whiplashskador eller psykiska funktionsnedsättningar)

 

Nu har även deras nya app kommit som man kan ladda ner gratis i Appstore. Den fungerar i iPad, iPhone och Android.

Marlene

Olika undervisning i olika klassrum

skapar olika möjligheter att lära ?

Margareta Engvalls studie handlar om matematikundervisning på lågstadiet – om vad som kan känneteckna undervisningen då innehållet är skriftliga räknemetoder för addition och subtraktion. I fokus står lärares och elevers handlingar och vad eleverna ges möjlighet att lära.

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och förstå matematikundervisning på lågstadiet. Mer precist är syftet att undersöka vad denna undervisning ger elever i några klassrum möjlighet att lära då undervisningsinnehållet är skriftliga räknemetoder för addition och ubtraktion. Centrala frågor är vad lärare och elever gör i matematikklassrummet och vad eleverna, som en följd av undervisningen har möjlighet att lära. En fältstudie har genomförts i fem klasser med början på våren i år 2 och fortsättning under hösten i år 3. Sammanlagt 24 lektioner har videofilmats.

Resultatet visar fyra typer av undervisningsverksamheter i matematik, vilka resulterar i möjligt lärande som varierar i förhållande till de förmågemål som anges i Lgr11. Det framgår också att de utmärkande metoder som lärare och elever använder kan ordnas i fem grupper, i huvudsak beroende på vilka kunskapsaspekter metoderna riktas mot. Det gäller metoder där procedurer, begrepp och samband, matematisk kommunikation och resonemang samt intresse och tilltro är i centrum, tillsammans med metoder som bidrar till stötestenar, vilka innebär utmaningar för både lärare och elever. Resultatet diskuteras mot bakgrund av forskning om undervisning och lärande i matematik med inriktning mot språklig kommunikation, användning av laborativt material, klassrumskultur och klassrumsorganisation.
 Du kan läsa hela avhandlingen här

Annelie

Barn blir bokslukare genom samtal

– Det räcker inte att påtala att barn och unga måste läsa mer på fritiden och sluta spela dataspel eller surfa på internet, säger Catarina Schmidt, som skrivit en doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet. För att barn ska nå läsförståelse och upptäcka det fantastiska med att läsa måste de få prata om vad de läser och i den meningen är skolan en alltför tyst lärmiljö. Under de senaste 15 årenhar svenska barns och ungas läsförmåga blivit allt sämre. Det visar både nationella och internationella utvärderingar. Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas. Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? För att ta reda på det har hon följt barn i och utanför skolan från årskurs tre till fem.

– Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Barn är kreativa och har många tankar om texter de möter liksom om de texter de vill skriva, säger Catarina Schmidt.

Kortvarig läsning

Men hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan är den kortvarig och leder inte heller till samtal om innehållet. Samtidigt vet vi att bearbetning och samtal kring litteratur är nödvändigt för förståelsen.
– Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. Läsning handlar inte bara om att läsa med flyt. Jag följde en pojke som heter Hassan som avkodade perfekt. Han kunde läsa med flyt men eftersom han var ensam i sin läsning – han hade ingen att prata med om det han läste – så utvecklade han inte de strategier för läsförståelse som i dag krävs, säger Catarina Schmidt.
– Att kunna avkoda är självklart viktigt men vi måste också synliggöra betydelsen av att nå läsförståelse. Det är då det blir fantastiskt att läsa. Jag menar att skolan kan spela en viktig roll för att barn ska få syn på sig själva som sådana som läser, kritiskt granskar, skriver om och förändrar texter. Detta innebär ett identitetsskapande där barn känner igen sig i texter, berättar för andra om de avtryck som olika slags texter ger och – helt enkelt – blir sådana som läser.
Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Texter i sociala medier, dataspel och internet såväl som texter som inte finns på skärmen.

Om du vill läsa hela artikeln om Catarina Schmidts forskning så hittar du den här.

Marlene

Att utforma undervisning som utvecklar matematiska förmågor

Boktips

Med matematiska förmågor som kompass -Studentlitteratur

Du kan i boken Med matematiska förmågor som kompass, upptäcka vilka möjligheter det finns att utforma undervisning där vi ger eleverna möjligheter att utveckla sina matematiska förmågor. Boken presenterar de matematiska förmågorna utifrån aktuell forskning och lyfter fram dem med en nära koppling till matematiska delområden och individuella elevresultat. Innehållet belyser även utvärderingens roll och betydelse för elevernas kunskapsutveckling.

Annelie