Språkutvecklande arbetssätt

Skolverket har tagit fram ett utbildningspaket för ett mer språkutvecklande arbetssätt. Det finns förslag på arbetsgång, texter och filmer. Att rekommendera!

Marlene

Högläsning i SVT

Antalet tillfällen med högläsning sjunker i de svenska hemmen och nu gör SVT en satsning för att inspirera barn och vuxna till högläsning. Sju kända personer kommer i varsitt program att läsa högt för 6-åriga Amanda.

Serien har premiär på Barnkanalen den 31/3 och finns även på ur.se/abc.

Marlene

Sandvargen

Den här veckan har alla elever i årskurs 1 på Hammarö fått författarbesök i klasserna av Åsa Lind, som bland annat skrivit boken Sandvargen. 

Samtidigt lägger Marie Trapp (en av lärarna i "En läsande klass-projektet) ut en digital bokrecension på Sandvargen i facebook-gruppen "En läsande klass", där boken presenteras med stöd av de fem strategierna som finns med i projektet. 

Ett spännande sätt att förena läsförståelsestrategier och IKT!

Marlene

Att skriva sig till läsning

Arne Trageton, forskare vid högskolan i Storhord/Haugesund i Norge, har nyligen släppt sin andra bok Att skriva sig till läsning. Det här är en reviderad upplaga som tar sin utgångspunkt i LGR 11. Det som skiljer sig mot den första boken är också att det finns nya kapitel om förskolan och klass 3-6 samt att den senaste skriv- och läsforskningen är inarbetad i teorikapitlen.

Om man vill ha mer kött på benen kring ASL (Att skriva sig till läsning) kan jag rekommendera den här boken.

Marlene

Tydliggörande pedagogik på Lillängsskolan

Har ni sett filmen på Pedagog Värmland om Diane Wiklunds arbete på Lillängsskolan med tydliggörande pedagogik?
Om inte, då kan du se det här.

Hammarö har blivit uppmärksammade tidigare på Pedagog Värmland. Här är ett reportage från Stjärnhimlens förskola.

Marlene

Jag kan inte säga r

Här har pedagog Josefin lagt ut en film om svenska r-ljud och hur man kan tänka när de inte kommer av sig själv.

Marlene

Tecken som stöd

Vill du veta mer om Tecken som stöd? Titta på den här filmen Teckna språkutvecklande, - om tecken som stöd till talet som logoped Josefine har lagt ut på youtube.

Marlene

Tips på appar

Pedagog Stockholm har gjort en lista med apptips för elever i behov av särskilt stöd. Jag skulle nog säga att många av apparna passar de flesta elever.

Rubrikerna på de olika kategorierna är:
- Struktur och planering
- Minnesträningsappar
- Skriva och anteckna
- Talsyntes
- E-boksläsare
- Daisyläsare
- Dikteringsappar
- Redovisning/Presentation
- Slå upp/förklara/översätta
- Träningsappar svenska
- Andraspråksinlärning
- Läshjälpsapp
- Träningsappar matematik
- Spara/hitta/dela dokument

Marlene

Serier i undervisningen

Använder du serier i din undervisning? Forskning visar att serier kan öka läsglädjen hos barn, särskilt hos dem som har lite svårare att läsa. Det menar bland annat Canadian Council on Learning, som dessutom visar att läsande av serietidningar får barn att ta sig an mer avancerad text. Forskningen visar också att serier får barnen att lära sig, och använda, mer avancerade ord som de normalt inte skulle använda.

En studie gjord i USA på elever i årskurs sju visar att läsandet av serietidningar inte sker på bekostnad av läsandet av böcker, utan att elever som läser serietidningar också läser böcker. Forskarna bakom den amerikanska studien menar att svåra ord blir lättare att komma åt genom det stöd som bilderna ger och dessutom blir situationsbundet språk lättare att förstå när det finns bilder som kan förtydliga.

Vill du veta mer? På hemsidan Serier i undervisningen.se kan du få tips från lärare som arbetar med serier, möjlighet att beställa serietidningar, kostnadsfria lärarhandledningar och läsa mer kring den forskning som finns.

Marlene

Formativ bedömning och de fem principerna för lärande

Ta hjälp av de fem principerna för lärande  (Hodgen & Williams -Mathematics in the black box)  för att utveckla undervisningen med syftet att skapa möjligheter att synliggöra och följa  lärandet både för läraren och eleven. 
De fem principerna för lärande kan användas på olika sätt ,ett sätt kan vara att pröva om den egna undervisningen utformas utifrån de  de fem principerna för lärande.

De fem principerna för lärande är:

1.  Starta på elevens kunskapsnivå 
2. Eleverna måste få möjligheter att vara aktiva  
3. Eleverna måste få möjligheter att prata om sina idèer 
4. Eleverna måste få möjligheter att förstå avsikten  
5. Eleverna måste få feedback som utvecklar lärandet 

 Du kan också inspireras av  Pedagog Stockholms filmer.

Annelie 

Hur kan vi fånga pojkars läsning i undervisningen?

Kåkå Olsen har skrivit en masteruppsats om pojkars läsning vid Lunds universitet och utifrån det har hon punktat ner sju punkter för att stödja pojkars läsning. Kåkå kom fram till att pojkar läser mindre än flickor och framförallt är det så att de läser andra texter och andra genrer.

1. Barn gör som deras föräldrar gör och framför allt gör barn som föräldrar av samma kön gör. 
2. Vidga definitionen av ”läsning” och sluta placera skönlitteratur på piedestal. All läsning är bra för språkutvecklingen och ordförrådet och man kan visst då lära sig om andra människors livsvillkor genom att läsa facklitteratur – och serietidningar också för den delen.  
3. Gör läsning roligt! Högläsning, läsning och bokprat i mindre grupper samt pyssel och teater i samband med läsning kan gynna pojkar.  
4. Sluta vifta med pekpinnar i barns och ungdomars läsval. Även fackböcker är ”riktiga böcker” och serier är också läsning. Erbjud, men påtvinga inte, alternativ med utgångspunkt från barnens egna intressen – och var positiv!  
5. Tjata inte!  
6. Ställ inte krav på barn och ungdomar och deras läsning som du inte kan leva upp till själv.  
7. Var säker på ditt svar när du får frågan ”Varför?” Säg absolut inte: ”Det är bra för dig!” Säg i stället: "För att jag läste den när jag var i din ålder och tyckte att den var jätteintressant!" eller "Min kollegas son som är i din ålder läste den och älskade den!" eller "Jag tänkte att du kanske skulle gilla den, du gillar ju ...".

Här kan du läsa artikeln i sin helhet, hos LitteraturMagazinet.

Marlene

Tips på högläsningsböcker

Här på bloggen Mammadamm finns tips på högläsningsböcker för barn i åldrarna 6-12 år.
Ett litet tips för er som söker nya högläsningsböcker!

Marlene

Legimus

På Legimus.se kan man låna böcker om man har en läsnedsättning. För att kunna göra det behöver man en inloggning som man får på kommunbiblioteket. Barn och ungdomar behöver sin vårdnadshavare med vid det tillfället. Där får man också veta hur man gör för att låna böcker på Legimus. Man behöver inte visa intyg på att man har en läsnedsättning.

Exempel på läsnedsättningar är:

 

• synskada
• rörelsehinder
• utvecklingsstörning
• läs- och skrivsvårigheter
• hörselskada (för hörselträning)
• tillfällig läsnedsättning på grund av sjukdom eller skada
• kognitiva funktionsnedsättningar (till exempel traumatiska hjärnskador, språkstörning, afasi, autism, adhd, demenssjukdomar, whiplashskador eller psykiska funktionsnedsättningar)

 

Nu har även deras nya app kommit som man kan ladda ner gratis i Appstore. Den fungerar i iPad, iPhone och Android.

Marlene

Olika undervisning i olika klassrum

skapar olika möjligheter att lära ?

Margareta Engvalls studie handlar om matematikundervisning på lågstadiet – om vad som kan känneteckna undervisningen då innehållet är skriftliga räknemetoder för addition och subtraktion. I fokus står lärares och elevers handlingar och vad eleverna ges möjlighet att lära.

Syftet med avhandlingen är att beskriva, analysera och förstå matematikundervisning på lågstadiet. Mer precist är syftet att undersöka vad denna undervisning ger elever i några klassrum möjlighet att lära då undervisningsinnehållet är skriftliga räknemetoder för addition och ubtraktion. Centrala frågor är vad lärare och elever gör i matematikklassrummet och vad eleverna, som en följd av undervisningen har möjlighet att lära. En fältstudie har genomförts i fem klasser med början på våren i år 2 och fortsättning under hösten i år 3. Sammanlagt 24 lektioner har videofilmats.

Resultatet visar fyra typer av undervisningsverksamheter i matematik, vilka resulterar i möjligt lärande som varierar i förhållande till de förmågemål som anges i Lgr11. Det framgår också att de utmärkande metoder som lärare och elever använder kan ordnas i fem grupper, i huvudsak beroende på vilka kunskapsaspekter metoderna riktas mot. Det gäller metoder där procedurer, begrepp och samband, matematisk kommunikation och resonemang samt intresse och tilltro är i centrum, tillsammans med metoder som bidrar till stötestenar, vilka innebär utmaningar för både lärare och elever. Resultatet diskuteras mot bakgrund av forskning om undervisning och lärande i matematik med inriktning mot språklig kommunikation, användning av laborativt material, klassrumskultur och klassrumsorganisation.
 Du kan läsa hela avhandlingen här

Annelie

Barn blir bokslukare genom samtal

– Det räcker inte att påtala att barn och unga måste läsa mer på fritiden och sluta spela dataspel eller surfa på internet, säger Catarina Schmidt, som skrivit en doktorsavhandling i pedagogik vid Örebro universitet. För att barn ska nå läsförståelse och upptäcka det fantastiska med att läsa måste de få prata om vad de läser och i den meningen är skolan en alltför tyst lärmiljö. Under de senaste 15 årenhar svenska barns och ungas läsförmåga blivit allt sämre. Det visar både nationella och internationella utvärderingar. Catarina Schmidt har undersökt hur barns skrivande och läsande utvecklas. Vad händer efter att de har utforskat tecknen och knäckt koden? För att ta reda på det har hon följt barn i och utanför skolan från årskurs tre till fem.

– Min undersökning visar att barn läser och skriver om de får goda tillfällen till det. Barn är kreativa och har många tankar om texter de möter liksom om de texter de vill skriva, säger Catarina Schmidt.

Kortvarig läsning

Men hennes forskning visar att även om den egna läsningen är obligatorisk i skolan är den kortvarig och leder inte heller till samtal om innehållet. Samtidigt vet vi att bearbetning och samtal kring litteratur är nödvändigt för förståelsen.
– Det måste finnas en balans mellan form och innehåll. Läsning handlar inte bara om att läsa med flyt. Jag följde en pojke som heter Hassan som avkodade perfekt. Han kunde läsa med flyt men eftersom han var ensam i sin läsning – han hade ingen att prata med om det han läste – så utvecklade han inte de strategier för läsförståelse som i dag krävs, säger Catarina Schmidt.
– Att kunna avkoda är självklart viktigt men vi måste också synliggöra betydelsen av att nå läsförståelse. Det är då det blir fantastiskt att läsa. Jag menar att skolan kan spela en viktig roll för att barn ska få syn på sig själva som sådana som läser, kritiskt granskar, skriver om och förändrar texter. Detta innebär ett identitetsskapande där barn känner igen sig i texter, berättar för andra om de avtryck som olika slags texter ger och – helt enkelt – blir sådana som läser.
Catarina Schmidt påpekar att det är viktigt för barn att få samtala om alla texter de möter. Texter i sociala medier, dataspel och internet såväl som texter som inte finns på skärmen.

Om du vill läsa hela artikeln om Catarina Schmidts forskning så hittar du den här.

Marlene

Att utforma undervisning som utvecklar matematiska förmågor

Boktips

Med matematiska förmågor som kompass -Studentlitteratur

Du kan i boken Med matematiska förmågor som kompass, upptäcka vilka möjligheter det finns att utforma undervisning där vi ger eleverna möjligheter att utveckla sina matematiska förmågor. Boken presenterar de matematiska förmågorna utifrån aktuell forskning och lyfter fram dem med en nära koppling till matematiska delområden och individuella elevresultat. Innehållet belyser även utvärderingens roll och betydelse för elevernas kunskapsutveckling.

Annelie

Nationella prov åk 6 svenska

Nu har Siris släppt resultaten för förra årets nationella prov i åk 6. Jag har tittat på resultaten i svenska för kommunala skolor. Här kan du läsa mer.

Muntlig förmåga       Hammarö 15,8p       Riket 14,1p

Läsförståelse             Hammarö 14,9p       Riket 13,7p

Skriftlig förmåga      Hammarö 14,3p       Riket 11,5p


/Marlene

Betydelsen av tidiga textmöten

UR Samtiden har lagt ut en föreläsning av läsforskare Ulla Damber från Umeå Universitet. En riktigt intressant föreläsning om hur högläsningen ser ut i förskolan.

Några summeringar är:
- Biblioteksbesök gör att läsintresset skjuter i höjden.
- I en forskningsstudie har man sett att förskolor högläser i snitt  6 ggr/vecka  i totalt 23 min.
- Valet av högläsningsböcker är slumpartat, vilken bok som läses verkar vara av underordnad betydelse.
- Högläsningen får alltid stryka på foten om det kommer andra aktiviteter som ska genomföras.
- Högläsningen sker i princip alltid vid "vilan" och är ingen aktiv stund för barnen.
- 94% av all läsning sker inte i något sammanhang.
- Högläsningen är ofta rutinmässig. Syftet är inte genomtänkt utan verkar mest vara för att det ska bli lugn och ro.
- Det skedde nästan ingen uppföljning alls av det lästa.

Ulla Damber säger att det är inte högläsningen i sig som är språkutvecklande. Det är samtalet om det lästa som är språkutvecklande.

/Marlene

Läsförståelsestrategier i praktiken åk 4-6

UR Samtiden har även lagt ut en föreläsning med tre lärare i åk 4-6 från Sätraskolan i Stockholm som berättar hur de arbetar med läsförståelsestrategier i sina klasser. Dessa lärare arbetar också med att skriva lärarhandledningar till vårens En läsande klass.
Lärarna arbetar med metoden Reciprocal Teaching och berättar om de olika lässtrategierna. De berättar även hur de arbetar praktiskt i sina klasser och ger många tips.


Föreläsningen är 45 min lång och kan gärna användas genom att titta på föreläsningen gemensamt och sedan diskutera tillsammans.

/Marlene

Läsförståelsestrategier i praktiken år F-3

UR Samtiden har filmat en föreläsning av Marie Trapp som hölls under Skolforum 2013. Marie är en av de lärare som arbetar med att utforma material till projektet En läsande klass.

I föreläsningen berättar Marie om varför vi ska undervisa om läsförståelsestrategier i skolan och att det är bra att börja redan i förskoleklass genom högläsningen. Marie berättar hur man jobbar med strategierna på olika texter och på olika sätt. Eleverna kan även ha stöd av Läsfixarna när de skriver egna texter. Hur man formativt kan bedöma elevens arbete med läsförståelsestrategier tas också upp i föreläsningen.

Föreläsningen är mycket informativ och kan med fördel ses tillsammans i ett arbetslag för att därefter ha diskussioner i grupp. Föreläsningen är 29 minuter lång.

/Marlene