Boktips om formativ bedömning

För några år sedan var Carolin Heyer och Ingeborg Hull här på Hammarö och föreläste om sitt arbete med formativ bedömning. Alla skolor hade inte möjlighet att vara med, men för ett antal så var det en mycket givande föreläsning.

Nu har Carolin och Ingeborg kommit ut med en bok där de beskriver sitt arbete med formativ bedömning. Jag har inte läst boken, men jag skulle gissa mig till att den är läsvärd och innehåller en hel del  praktiska tips.

Så här beskrivs boken på bokus:

Bedömningen är en utmanande del av en lärares vardag. Den ska enligt Lgr 11 vara likvärdig, allsidig, målstyrd, summativ, formativ och tillräckligt tydlig för att elever och föräldrar ska förstå och kunna påverka kunskapsutvecklingen. Bedömningen ska i första hand syfta till lärande lärande bedömning.

För att ha möjlighet att uppfylla alla bedömningskrav i en tidspressad arbetssituation krävs verktyg och hjälpmedel. I denna bok ges konkreta exempel och metodiska tips för arbete med formativ bedömning. Här presenteras forskningsbakgrund och koppling till läroplanen. Här visas en arbetsgång, en väg som visar hur du som lärare kan komma i gång med formativ bedömning i praktiken.

Hur presenterar jag kunskapskrav och förmågor?
Hur gör jag en matris tillsammans med mina elever?
Hur arbetar jag med kamrat-, själv- och sambedömning?

Utifrån exempel i svenska och matematik på mellanstadiet presenteras verktyg som omvandlar teori till praktik.

/Marlene

Språkliga aktiviteter med tvååringar

I Ølensjøen FUS barnehage i Norge har pedagogerna arbetat med repeterad läsning kring boken Mopp og Mikko med sina tvååringar. I den här filmen får vi se hur boken Mopp og Mikko elskar mat har gett inspiration till att gå och handla med Mopp og Mikko. Aktiviteter efter läsning innehåller bearbetning av det som händer i boken och detta är ett exempel på goda språkstimulerande aktiviteter.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

 

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet diskuteras ofta, men vad är det egentligen? De här korta filmerna kanske kan ge svar på dina frågor. 

Marlene

Närläsning

(bild från dn.se)

Många lärare vill utveckla sitt arbete med närläsning. Här på Anna Kayas blogg finns två korta filmer som kan vara intressanta att ta del av.

Här kan du läsa hur man arbetade med närläsning på Nobelgymnasiet efter Ann Boglinds föreläsning i RUC:s seminarieserie.

I ett äldre nummer av tidningen Origo finns en artikel om hur man kan jobba med närläsning i kemi.

Marlene

Skolministeriet om En läsande klass

Igår sände Skolministeriet (Utbildningsradion) ett program om En läsande klass. Här intervjuas lärare som arbetar med En läsande klass, forskarna Barbro Westlund, Monica Reichenberg och Jan Nilsson samt upphovsmannen Martin Widmark.
Martin Widmark avslutar med att berätta att han nu arbetar för att utvidga projektet mot högstadiet.

Marlene

Film om hur Malin Hugander arbetar med läsförståelsestrategier

Malin Hugander på Sätraskolan är en av mellanstadielärarna som skrivit handledningen till En läsande klass. I det här reportaget från Sätraskolan berättar hon om sitt arbete med läsförståelsestrategier i klassrummet.

Marlene

Våra ändrade läsvanor

Igår publicerades en intressant artikel i Västerbottenskuriren om våra ändrade läsvanor. Dino Viscovi, forskare på Linnéuniversitetet i Växjö, föreläste i Umeå om familjernas ändrade läsvanor.

"Förr" läste man morgontidningen, köpte kanske en kvällstidning, prenumererade på veckotidningar och barnen prenumererade på serietidningar. Familjen besökte biblioteket och såg på gemensamma tv-program som var textade. Man läste även postorderkataloger som tex Ellos och Hobbex.

Numera är vi surfande familjer som får större delen av vår information i smartphones och surfplattor. Hur förändrar det vårt läsande? Vi varken kan eller vill backa tiden, men en fråga att fundera på är hur kan vi jobba med läsning med stöd av den nya tekniken.

Marlene

Barbro Westlund

Idag på förmiddagen föreläste Barbro Westlund, universitetslektor och forskare vid Stockholms universitet, för alla pedagoger i Hammarö kommun och under eftermiddagen får alla möjlighet att samtala i ämneslag och arbetslag utifrån föreläsningen.

De böcker som Barbro skrivit och visade på föreläsningen är:

Till de böckerna finns även en studiehandledning om man vill arbeta med böckerna tillsammans i ett arbetslag.

Under nästa år kommer Barbro ut med tre nya böcker, en bok riktad till varje stadium i grundskolan. Den första, för högstadiet, beräknas komma ut i slutet av juli månad.

  

Marlene

Wikimini, barnens och ungdomarnas uppslagsverk

Nu finns Wikimini, ett wikipedia för barn och ungdomar där de själva kan skriva artiklar om olika ämnen. Det kan vara ett forum att använda när man undervisar kring källkritik, men också ett sätt att skriva "på riktigt" för riktiga mottagare.

Jag sökte precis på Hammarö och om det fanns inget skrivet. Det här får jag veta när jag söker på ordet papegoja: Papegoja är en fågel. Den har vackra fjädrar.

Marlene

Austin's butterfly

Den här filmen om Austin's butterfly lade vi ut här på bloggen för snart ett år sedan, men den känns fortfarande så aktuell så vi kör en repris på den. Om du inte sett den så ta dig tid att titta på filmen och har du redan sett den, njut av den en gång till:)!

Marlene

Nytt bedömningsstöd

Sedan ett tag tillbaka har Skolverket ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk för lärare i åk 1-6 i grundsärskolan.

Det är ett redskap för lärare och elever som tydliggör progressionen i elevernas läs- och skrivutveckling och ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden av betydelse för språkutveckling.

Marlene

Läslyftet

Sådärja, då har Skolverket sjösatt lärportalen inför Läslyftet. Den heter Läs- och skrivportalen och du finner den här.

Just nu finns endast en modul utlagd för grundskolan och det är Samtal om text. Det kommer att komma ut moduler för samtliga skolformer och stadier.

I den första modulen får vi bl.a. möta Ann-Marie Körling, Barbro Westlund och Gunilla Molloy.

Informationen som finns för rektorer, lärledare och processledare är hittills endast för utprövningsomgången, men vi får hoppas att även vi övriga får mer information inom kort. 

Äntligen ett Läslyft och det ska bli så spännande att få ta del av det!

Marlene

Intressanta artiklar i tidningen Alfa

(Bild från Alfa)

I tidningen Alfa finns ofta intressanta artiklar om språk. I det senaste numret var temat Läslyft pågår. Artiklarna finns ibland även på nätet.

Några läsvärda artiklar i detta nummer är:
- Här skolas kritiska läsare. Om hur man med stöd av läsförståelsestrategier kan tolka faktatexter. Vi får följa en lärare i åk 9 som arbetar med dialogisk strategiundervisning.
- När mellanrummen talar. Här berättar forskaren (KaU) Christina Olin-Scheller om hur medveten läsundervisning lyfter elevernas läsförståelse.
- Häng med på bildpromenad. Läraren Eva-Marie Nilsson visar hur man kan förutspå texters innehåll genom att gå på bildpromenad.

Marlene

Arbete med likvärdig undervisning i idrott på Hammarö

Skolverket och SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) tycker att Hammarö kommun är ett gott exempel när det gäller likvärdig undervisning i idrott och hälsa. De har varit här och spelat in en film som nu ligger på Skolverkets hemsida. Roligt tycker vi!

Här kan du se filmen. 

Marlene

Webbmatte

Webmatte är uppdaterat med filmer och bedömningsstöd .
Bra filmer att använda som flippfilmer mm

Tipsa gärna också föräldrar om denna websida, kan vara ett mycket bra stöd om föräldrar vill stötta i arbetet med matematik. Även bedömningsstödet kan ge ökad förståelse för bedömning och betyg.
Finns på flera språk

Annelie

Svedala kommuns förstelärare bloggar om formativ undervisning / bedömning

Svedala kommuns förstelärare har en blogg. Här kan du följa deras tankar och reflektioner om undervisning. Den 7 september fanns ett mycket intressant blogginlägg från Joakim Nilsson om hur man kan strukturera undervisningen för att synliggöra lärandet för eleverna och läraren.
Annelie

Svansläsning, stafettläsning

Det finns många olika sätt att läsa på tillsammans med eleverna i klassen. Ett sätt som Marie Gonzalez pratade väl om under föreläsningen En läsande klass i Karlstad är svansläsning. I studiehandledningen till En läsande klass finns en förteckning med olika sätt att läsa.

Svansläsning eller stafettläsning är högläsning i grupp. Läraren börjar att läsa några rader eller ett stycke. Sedan tystnar läraren och vem som vill i klassen tar vid och läser en bit. Den som har lust fortsätter att läsa när föregående läsare har tystnat. Läsaren läser minst en mening, max ett stycke.

Marlene

En läsande klass i Karlstad

Igår var Marie Gonzalez och Martin Widmark från En läsande klass i Karlstad för att föreläsa om projektet. Martin började med att berätta lite om bakgrunden till En läsande klass och Marie berättade om hur hon arbetar i sina klasser på mellanstadiet med läsförståelsestrategier.

Pedagog Värmland filmade föreläsningen, så ni som inte hade möjlighet att se den kan kika in här.

En läsande klass vilar på tre ben, där alla tre är lika viktiga: högläsning, strategier och dialog. Om man vill förändra sin undervisning är det viktigt att börja i liten skala och sedan lägga på nya inslag allt eftersom så att man ser att undervisningen bär över tid.

Något som efterlyses då och då är boktips. Marie kom med tre boktips under föreläsningen:

Flickan utan minne av Petter Lidbäck

Muren av Titti Knutsson

Häxprovet av Maj Bylock

Marlene

Boktips om digitala verktyg i förskolan

På våra förskolor finns iPads och många har kommit igång ordentligt med arbetet kring dem. Vill man ha lite mer idéer och inspiration kan man kika i Johanna Kristenssons bok Språk och digitala verktyg i förskolan. Boken finns att låna på Hammarö bibliotek.

Johanna har bloggen Logopeden i skolan där hon regelbundet skriver om digitala verktyg. Länken finns även på höger sida i denna blogg.

/Marlene

Ny forskning Hur skapas skolans matematikbildning?

                 

Anette Jahnke, är filosofie licentiat i matematik, Chalmers tekniska högskola. Hon arbetar som biträdande forskare och projektledare vid Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet, Sverige.

Alla har vi erfarenhet av skolans matematikutbildning. Men varför är den som den är?

Anette Jahnke har studerat fyra olika praktiker; kursplaneskrivarens, matematikerns, lärarens och rektorns för att nå en ökad förståelse för hur den svenska skolans matematikbildning bildas. Tre av praktikerna utgör Anettes egen yrkeserfarenhet, den fjärde – rektorns praktik, har studerats med hjälp av en grupp rektorer.

För att synliggöra den praktiska och tysta kunskapen har Anette analyserat berättelser från de fyra praktikerna med hjälp av filosofi och skönlitteratur. Bland annat framträder en oro över oförutsedda händelser i praktikerna och en oro över vår egen och andras okunskap.

– Om vi automatiskt tolkar oförutsedda händelser i praktiken som tecken på okunskap då försöker vi undervika dessa. Okunskap i dagens samhälle är nästan skamfullt. Men, förmåga att uppfatta och skapa händelser som är annorlunda och kunna agera i dessa är snarare tecken på omdöme och en praktisk klokhet. Utan praktisk klokhet utvecklar vi dessutom inte expertis eller skicklighet vare sig vi är elev, lärare, matematiker, rektor eller kursplaneskrivare.

Min undersökning fokuserar på den praktiska kunskap som bildas när du är verksam i ett arbete. Denna kunskap kan inte tillägnas genom utbildning, och delar av den är ”tyst”, oformulerad, säger Anette.

Titeln på avhandlingen är:
Insegel till dialog. Skolans matematikutbildning – en studie i fyra praktiker
Annelie

Vill du läsa hela avhandlingen