Denna blogg innehåller inspiration och tankar kring pedagogisk utveckling i Hammarö kommun.
fredag 30 januari 2015
En sammanställning "ett första hjälpen - kit för formativ bedömning
Daniel Nordström har skrivit en sammanställning ett ”första hjälpen"-kit på olika analoga och digitala metoder som är uppdelade utifrån de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Det kommer att läggas ut uppdateringar löpande på denna hemsida.
Annelie
Att gå en bildpromenad
Bildpromenader nämns då och då när man talar om läsning och barnens/elevernas språkutveckling. Men vad innebär det? Så här skriver Anne-Marie Körling som myntade begreppet i Sverige:
En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. Den muntliga undervisningen synliggör elevernas förförståelse och skapar därför möjlighet för läraren att utmana och utveckla eleverna i relation till den. VI är därmed i den berömda utvecklingszonen.
Och hur gör man?
Här modellerar Anne-Marie Körling hur man kan göra. Exempel 1. Exempel 2.
I tidningen Alfa berättar Eva-Marie Nilsson hur hon gör.
Även Marie Trapp, en av lärarna i "En läsande klass", har provat på det här med bildpromenader och skriver om det i sin blogg.
Så om ni är sugna att prova eller bara vill läsa om hur andra gör så kika in på de här exemplen!
Marlene
En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. Den muntliga undervisningen synliggör elevernas förförståelse och skapar därför möjlighet för läraren att utmana och utveckla eleverna i relation till den. VI är därmed i den berömda utvecklingszonen.
Och hur gör man?
Här modellerar Anne-Marie Körling hur man kan göra. Exempel 1. Exempel 2.
I tidningen Alfa berättar Eva-Marie Nilsson hur hon gör.
Även Marie Trapp, en av lärarna i "En läsande klass", har provat på det här med bildpromenader och skriver om det i sin blogg.
Så om ni är sugna att prova eller bara vill läsa om hur andra gör så kika in på de här exemplen!
Marlene
fredag 23 januari 2015
Synligör matematiken i förskolan
Andrea Walter de Perlet är förskollärare och projektledare på UR och hon berättar i Ur inspirationsfilm om hur man kan hitta matematiken i förskolan om hur barnens samarbete och motivation kan väckas av att arbeta med rörlig bild.
Att arbeta med rörlig bild kan vara en av många vägar att synliggöra och konkretisera matematiken i förskolan. I serien om Tiggy finns ett antal program som synliggör mängd och antal som är mycket viktiga begrepp som ska grundläggas i det informella arbetet med matematik i förskolan.Att sortera och klassificera är lämpliga aktiviteter att börja med . Det är viktigt att variera vad man sorterar för att synliggöra att det är mängd och antal som är i fokus.
Du kan tex börja att titta på filmen - Sortera pasta som Andrea berättar om i introduktionsfilmen.
UR har också andra program som kan användas som inspiration i arbetet med att utveckla, synliggöra mängd och antal i barnens vardag -Upptäck matematiken i leken,Utforska matematiken i naturen.
Annelie
torsdag 22 januari 2015
Formativ undervisning och jakten på förmågorna
Hur utformar vi undervisningen så att alla elever får möjligheter att utveckla olika förmågor som ska bedömas i kunskapskraven?
I denna artikel från Origo berättar Maria Asplund om hur hon arbetar .Maria är matematiklärare i årskurs 7–9 på Erlaskolan Östra i Norrköping. Maria Asplund arbetar också som handledare i Matematiklyftet och arbete med Erlaskolornas pedagogiska utveckling.
Maria Asplund har alltid förmågorna och kunskapskraven i matte i fokus. Mycket av arbetet sker i grupper, bland annat med en matteblogg. Den är ett verktyg för att visa vad man kan.
Maria beskriver i artikeln att eleverna är lösningsfokuserade och det är viktigt att låta eleverna förklara hur de tänker när de löser en problemlösningsuppgift, viktigt är också att ställa följdfrågor så att de kan utveckla sina resonemang. Maria beskriver vidare i artikeln vikten av att avsätta tid i form av längre arbetspass för att tydliggöra målen, tänka enskilt, ha diskussioner, följa upp, tillämpa och reflektera.Hon berättar att hon håller sig medvetet i bakgrunden vid problemlösningsaktiviteter, svarar aldrig på om de gjort rätt eller fel, utan ger bara ny näring åt diskussionerna.
– Ju tystare jag är, desto större utveckling hos eleverna. Min arena kommer senare, beskriver Maria.
Eleverna i grupperna är på väldigt olika nivåer i matematik. De är vana vid att jobba med gruppen som resurs, förklarar Maria Asplund.Det är viktigt att välja uppgifter så att alla kan delta. De ska fungera både för dem som har lite svårare och utmana dem som har lätt för matte. Elever som har läs- och skrivsvårigheter får uppgiften dagen innan och kan använda talsyntes. Ingen ska missa matten för att den har lässvårigheter.
Maria berättar också att hon är tydlig med målen, vilka förmågor som ska bedömas och hur de ska bedömas i kunskapskraven Läs hela artikeln
Annelie
onsdag 21 januari 2015
Hur utformar vi undervisningen i matematik så eleverna får möjligheter att engagera sig i ämnet matematik?
Vi behöver undvika undervisningens tomma lådor och fylla dem med att eleverna får engagera sig i ämnet matematik. Det skriver Lisa Björklund Boistrup, matematik-didaktiskt inriktad forskare vid Linköpings universitet och Stockholms universitet i en krönika. . Läs hela krönikan
Annelie
Filmer om barnens språkutveckling
Föreningen Kodknäckarna har filmer om barnets språkutveckling under 0-5 år. Filmerna är riktade till föräldrar och kan visas på föräldramöten. Man kan också använda dem som diskussionsunderlag i det egna språkarbetet på förskolan.
Till filmerna finns ett häfte om de övningar som görs i filmerna och mer information samt ett informationsblad.
Marlene
Till filmerna finns ett häfte om de övningar som görs i filmerna och mer information samt ett informationsblad.
Marlene
fredag 16 januari 2015
Info till nyanlända
Skolverket har nyligen lanserat en sajt som ger information till elever/föräldrar som möter den svenska skolan som nyanländ. Informationen finns på språken: svenska, persiska, somaliska, arabiska, polska och thailändska. Den här informationen kan vara ett stöd i de första samtalen med vårdnadshavare som är nyanlända.
Marlene
Marlene
torsdag 15 januari 2015
Skolforskningsinstitutet
Nu har skolforskningsinstitutet dragit igång sin verksamhet och hemsidan är sjösatt. Den hittar ni här.
Den kommer förhoppningsvis att byggas på allteftersom och bli rik på information av intresse.
Marlene
Den kommer förhoppningsvis att byggas på allteftersom och bli rik på information av intresse.
Marlene
torsdag 18 december 2014
Boktips om formativ bedömning
För några år sedan var Carolin Heyer och Ingeborg Hull här på Hammarö och föreläste om sitt arbete med formativ bedömning. Alla skolor hade inte möjlighet att vara med, men för ett antal så var det en mycket givande föreläsning.
Nu har Carolin och Ingeborg kommit ut med en bok där de beskriver sitt arbete med formativ bedömning. Jag har inte läst boken, men jag skulle gissa mig till att den är läsvärd och innehåller en hel del praktiska tips.
Så här beskrivs boken på bokus:
Bedömningen är en utmanande del av en lärares vardag. Den ska enligt Lgr 11 vara likvärdig, allsidig, målstyrd, summativ, formativ och tillräckligt tydlig för att elever och föräldrar ska förstå och kunna påverka kunskapsutvecklingen. Bedömningen ska i första hand syfta till lärande lärande bedömning.
För att ha möjlighet att uppfylla alla bedömningskrav i en tidspressad arbetssituation krävs verktyg och hjälpmedel. I denna bok ges konkreta exempel och metodiska tips för arbete med formativ bedömning. Här presenteras forskningsbakgrund och koppling till läroplanen. Här visas en arbetsgång, en väg som visar hur du som lärare kan komma i gång med formativ bedömning i praktiken.
Hur presenterar jag kunskapskrav och förmågor?
Hur gör jag en matris tillsammans med mina elever?
Hur arbetar jag med kamrat-, själv- och sambedömning?
Utifrån exempel i svenska och matematik på mellanstadiet presenteras verktyg som omvandlar teori till praktik.
/Marlene
Nu har Carolin och Ingeborg kommit ut med en bok där de beskriver sitt arbete med formativ bedömning. Jag har inte läst boken, men jag skulle gissa mig till att den är läsvärd och innehåller en hel del praktiska tips.
Så här beskrivs boken på bokus:
Bedömningen är en utmanande del av en lärares vardag. Den ska enligt Lgr 11 vara likvärdig, allsidig, målstyrd, summativ, formativ och tillräckligt tydlig för att elever och föräldrar ska förstå och kunna påverka kunskapsutvecklingen. Bedömningen ska i första hand syfta till lärande lärande bedömning.
För att ha möjlighet att uppfylla alla bedömningskrav i en tidspressad arbetssituation krävs verktyg och hjälpmedel. I denna bok ges konkreta exempel och metodiska tips för arbete med formativ bedömning. Här presenteras forskningsbakgrund och koppling till läroplanen. Här visas en arbetsgång, en väg som visar hur du som lärare kan komma i gång med formativ bedömning i praktiken.
Hur presenterar jag kunskapskrav och förmågor?
Hur gör jag en matris tillsammans med mina elever?
Hur arbetar jag med kamrat-, själv- och sambedömning?
Utifrån exempel i svenska och matematik på mellanstadiet presenteras verktyg som omvandlar teori till praktik.
/Marlene
måndag 15 december 2014
Språkliga aktiviteter med tvååringar
I Ølensjøen FUS barnehage i Norge har pedagogerna arbetat med repeterad läsning kring boken Mopp og Mikko med sina tvååringar. I den här filmen får vi se hur boken Mopp og Mikko elskar mat har gett inspiration till att gå och handla med Mopp og Mikko. Aktiviteter efter läsning innehåller bearbetning av det som händer i boken och detta är ett exempel på goda språkstimulerande aktiviteter.
måndag 24 november 2014
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet diskuteras ofta, men vad är det egentligen? De här korta filmerna kanske kan ge svar på dina frågor.
Marlene
måndag 17 november 2014
Närläsning
(bild från dn.se)
Många lärare vill utveckla sitt arbete med närläsning. Här på Anna Kayas blogg finns två korta filmer som kan vara intressanta att ta del av.
Här kan du läsa hur man arbetade med närläsning på Nobelgymnasiet efter Ann Boglinds föreläsning i RUC:s seminarieserie.
I ett äldre nummer av tidningen Origo finns en artikel om hur man kan jobba med närläsning i kemi.
Marlene
onsdag 12 november 2014
Skolministeriet om En läsande klass
Igår sände Skolministeriet (Utbildningsradion) ett program om En läsande klass. Här intervjuas lärare som arbetar med En läsande klass, forskarna Barbro Westlund, Monica Reichenberg och Jan Nilsson samt upphovsmannen Martin Widmark.
Martin Widmark avslutar med att berätta att han nu arbetar för att utvidga projektet mot högstadiet.
Marlene
Martin Widmark avslutar med att berätta att han nu arbetar för att utvidga projektet mot högstadiet.
Marlene
måndag 10 november 2014
Film om hur Malin Hugander arbetar med läsförståelsestrategier
Marlene
tisdag 4 november 2014
Våra ändrade läsvanor
Igår publicerades en intressant artikel i Västerbottenskuriren om våra ändrade läsvanor. Dino Viscovi, forskare på Linnéuniversitetet i Växjö, föreläste i Umeå om familjernas ändrade läsvanor.
"Förr" läste man morgontidningen, köpte kanske en kvällstidning, prenumererade på veckotidningar och barnen prenumererade på serietidningar. Familjen besökte biblioteket och såg på gemensamma tv-program som var textade. Man läste även postorderkataloger som tex Ellos och Hobbex.
Numera är vi surfande familjer som får större delen av vår information i smartphones och surfplattor. Hur förändrar det vårt läsande? Vi varken kan eller vill backa tiden, men en fråga att fundera på är hur kan vi jobba med läsning med stöd av den nya tekniken.
Marlene
"Förr" läste man morgontidningen, köpte kanske en kvällstidning, prenumererade på veckotidningar och barnen prenumererade på serietidningar. Familjen besökte biblioteket och såg på gemensamma tv-program som var textade. Man läste även postorderkataloger som tex Ellos och Hobbex.
Numera är vi surfande familjer som får större delen av vår information i smartphones och surfplattor. Hur förändrar det vårt läsande? Vi varken kan eller vill backa tiden, men en fråga att fundera på är hur kan vi jobba med läsning med stöd av den nya tekniken.
Marlene
måndag 27 oktober 2014
Barbro Westlund
Idag på förmiddagen föreläste Barbro Westlund, universitetslektor och forskare vid Stockholms universitet, för alla pedagoger i Hammarö kommun och under eftermiddagen får alla möjlighet att samtala i ämneslag och arbetslag utifrån föreläsningen.
De böcker som Barbro skrivit och visade på föreläsningen är:
Till de böckerna finns även en studiehandledning om man vill arbeta med böckerna tillsammans i ett arbetslag.
Under nästa år kommer Barbro ut med tre nya böcker, en bok riktad till varje stadium i grundskolan. Den första, för högstadiet, beräknas komma ut i slutet av juli månad.
Marlene
De böcker som Barbro skrivit och visade på föreläsningen är:
Till de böckerna finns även en studiehandledning om man vill arbeta med böckerna tillsammans i ett arbetslag.
Under nästa år kommer Barbro ut med tre nya böcker, en bok riktad till varje stadium i grundskolan. Den första, för högstadiet, beräknas komma ut i slutet av juli månad.
tisdag 21 oktober 2014
Wikimini, barnens och ungdomarnas uppslagsverk
Nu finns Wikimini, ett wikipedia för barn och ungdomar där de själva kan skriva artiklar om olika ämnen. Det kan vara ett forum att använda när man undervisar kring källkritik, men också ett sätt att skriva "på riktigt" för riktiga mottagare.
Jag sökte precis på Hammarö och om det fanns inget skrivet. Det här får jag veta när jag söker på ordet papegoja: Papegoja är en fågel. Den har vackra fjädrar.
Marlene
Jag sökte precis på Hammarö och om det fanns inget skrivet. Det här får jag veta när jag söker på ordet papegoja: Papegoja är en fågel. Den har vackra fjädrar.
Marlene
fredag 17 oktober 2014
Austin's butterfly
Marlene
tisdag 7 oktober 2014
Nytt bedömningsstöd
Sedan ett tag tillbaka har Skolverket ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andra språk för lärare i åk 1-6 i grundsärskolan.
Det är ett redskap för lärare och elever som tydliggör progressionen i elevernas läs- och skrivutveckling och ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden av betydelse för språkutveckling.
Marlene
Det är ett redskap för lärare och elever som tydliggör progressionen i elevernas läs- och skrivutveckling och ger lärare möjlighet att observera och systematiskt iaktta elevernas förmågor inom olika områden av betydelse för språkutveckling.
Marlene
torsdag 2 oktober 2014
Läslyftet
Sådärja, då har Skolverket sjösatt lärportalen inför Läslyftet. Den heter Läs- och skrivportalen och du finner den här.
Just nu finns endast en modul utlagd för grundskolan och det är Samtal om text. Det kommer att komma ut moduler för samtliga skolformer och stadier.
I den första modulen får vi bl.a. möta Ann-Marie Körling, Barbro Westlund och Gunilla Molloy.
Informationen som finns för rektorer, lärledare och processledare är hittills endast för utprövningsomgången, men vi får hoppas att även vi övriga får mer information inom kort.
Äntligen ett Läslyft och det ska bli så spännande att få ta del av det!
Marlene
Just nu finns endast en modul utlagd för grundskolan och det är Samtal om text. Det kommer att komma ut moduler för samtliga skolformer och stadier.
I den första modulen får vi bl.a. möta Ann-Marie Körling, Barbro Westlund och Gunilla Molloy.
Informationen som finns för rektorer, lärledare och processledare är hittills endast för utprövningsomgången, men vi får hoppas att även vi övriga får mer information inom kort.
Äntligen ett Läslyft och det ska bli så spännande att få ta del av det!
Marlene
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
















