Svansläsning, stafettläsning

Det finns många olika sätt att läsa på tillsammans med eleverna i klassen. Ett sätt som Marie Gonzalez pratade väl om under föreläsningen En läsande klass i Karlstad är svansläsning. I studiehandledningen till En läsande klass finns en förteckning med olika sätt att läsa.

Svansläsning eller stafettläsning är högläsning i grupp. Läraren börjar att läsa några rader eller ett stycke. Sedan tystnar läraren och vem som vill i klassen tar vid och läser en bit. Den som har lust fortsätter att läsa när föregående läsare har tystnat. Läsaren läser minst en mening, max ett stycke.

Marlene

En läsande klass i Karlstad

Igår var Marie Gonzalez och Martin Widmark från En läsande klass i Karlstad för att föreläsa om projektet. Martin började med att berätta lite om bakgrunden till En läsande klass och Marie berättade om hur hon arbetar i sina klasser på mellanstadiet med läsförståelsestrategier.

Pedagog Värmland filmade föreläsningen, så ni som inte hade möjlighet att se den kan kika in här.

En läsande klass vilar på tre ben, där alla tre är lika viktiga: högläsning, strategier och dialog. Om man vill förändra sin undervisning är det viktigt att börja i liten skala och sedan lägga på nya inslag allt eftersom så att man ser att undervisningen bär över tid.

Något som efterlyses då och då är boktips. Marie kom med tre boktips under föreläsningen:

Flickan utan minne av Petter Lidbäck

Muren av Titti Knutsson

Häxprovet av Maj Bylock

Marlene

Boktips om digitala verktyg i förskolan

På våra förskolor finns iPads och många har kommit igång ordentligt med arbetet kring dem. Vill man ha lite mer idéer och inspiration kan man kika i Johanna Kristenssons bok Språk och digitala verktyg i förskolan. Boken finns att låna på Hammarö bibliotek.

Johanna har bloggen Logopeden i skolan där hon regelbundet skriver om digitala verktyg. Länken finns även på höger sida i denna blogg.

/Marlene

Ny forskning Hur skapas skolans matematikbildning?

                 

Anette Jahnke, är filosofie licentiat i matematik, Chalmers tekniska högskola. Hon arbetar som biträdande forskare och projektledare vid Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet, Sverige.

Alla har vi erfarenhet av skolans matematikutbildning. Men varför är den som den är?

Anette Jahnke har studerat fyra olika praktiker; kursplaneskrivarens, matematikerns, lärarens och rektorns för att nå en ökad förståelse för hur den svenska skolans matematikbildning bildas. Tre av praktikerna utgör Anettes egen yrkeserfarenhet, den fjärde – rektorns praktik, har studerats med hjälp av en grupp rektorer.

För att synliggöra den praktiska och tysta kunskapen har Anette analyserat berättelser från de fyra praktikerna med hjälp av filosofi och skönlitteratur. Bland annat framträder en oro över oförutsedda händelser i praktikerna och en oro över vår egen och andras okunskap.

– Om vi automatiskt tolkar oförutsedda händelser i praktiken som tecken på okunskap då försöker vi undervika dessa. Okunskap i dagens samhälle är nästan skamfullt. Men, förmåga att uppfatta och skapa händelser som är annorlunda och kunna agera i dessa är snarare tecken på omdöme och en praktisk klokhet. Utan praktisk klokhet utvecklar vi dessutom inte expertis eller skicklighet vare sig vi är elev, lärare, matematiker, rektor eller kursplaneskrivare.

Min undersökning fokuserar på den praktiska kunskap som bildas när du är verksam i ett arbete. Denna kunskap kan inte tillägnas genom utbildning, och delar av den är ”tyst”, oformulerad, säger Anette.

Titeln på avhandlingen är:
Insegel till dialog. Skolans matematikutbildning – en studie i fyra praktiker
Annelie

Vill du läsa hela avhandlingen




 

Frågandets betydelse för lärandet

 

När vi arbetar med formativ bedömning har frågandet en central betydelse för lärandet både för eleverna och läraren. Gunnar Lindberg har skrivit en intressant artikel om frågandets betydelse för lärandet. Han beskriver i sin artikel att:

Frågandet leder framåt, eftersom det söker ett svar.

Frågandet lyfter det egna tänkandet till en metanivå. Jag tänker tydligare på vad det är jag söker

Frågandet hjälper mig att lyssna. Jag måste veta vad jag frågar efter och jag har också ett behov av att lyssna efter svaret på min fråga.

Frågandet hjälper mig att ha kontrollen över mitt lärande. När jag ställer frågorna är det mitt lärande.
Det handlar om och jag kan själv kontrollera detta.

Blir du nyfiken på att läsa mer om frågandets betydelse för lärandet kan du läsa hela artikeln.
Här kan du läsa hela artikeln
Annelie
 

 

 

Skolarbete "på riktigt"

Dan Åkerlund, lektor vid Karlstad Universitet, har forskat hur elever i åk 4-6 med hjälp av datorer och kameror skapat multimodala texter. Han visar på två exempel där elever använt sig av bloggar eller att skypa med elever i Tanzania upplevt att undervisningen är "på riktigt".

Dan menar att det blir nästan alltid meningsfullt när man kommunicerar med en "riktig" mottagare och inte bara till läraren. Tiden då eleverna endast kommunicerar med läraren är förbi säger Dan Åkerlund.

Här kan du läsa mer om Dans avhandling.

Den 18/11 kommer Dan Åkerlund att föreläsa för de lärare som ingår i RUC-projektet  "Läsförståelse och läsundervisning".


/Marlene

Bornholmsmodellen

I mitten av 1990-talet tog Hammarö kommun beslutet att alla förskoleklasser ska arbeta enligt Bornholmsmodellen och sedan dess har våra resultat i läsning förbättrats radikalt.

Nu är alla våra förskoleklasser igång med sin verksamhet och på schemat varje dag finns språklekar via Bornholmsmodellen med.

Den litteratur som används som stöd för planeringen är:

 

Språklekar efter Bornholmsmodellen av Ingrid Häggström

Bornholmsmodellen - Vägen till läsning av Ingvar Lundberg

Som komplement finns numera även appen Bornholmslek som finns i App-store till priset av 49 kr. 

Om du vill läsa mer kring Bornholmsmodellen kan man läsa en intervju med Ingvar Lundberg här och en artikel ur Dyslexiföreningens skrift finns att läsa här.

/Marlene

Grammatik i teori och lärande praktik

Den 7/10 har RUC i Karlstad en föreläsning om Grammatik i teori och lärande praktik av Jessica Eriksson, Camilla Grönvall och Annelie Johansson. De har även gett ut en bok, som ni kan se här ovan.

Jag lyssnade på denna föreläsning i våras på CSL-dagen som Centrum för Språk- och litteraturdidaktik anordnade. En intressant föreläsning om hur man kan jobba med grammatik i skolan på ett lustfyllt sätt och varför man bör göra det. Föreläsarna gav många praktiska tips och idéer som man kan använda i sin undervisning.

Marlene

Cirkelmodellen

I gårdagens program av Världens bästa skitskola (som jag verkligen kan 

rekommendera) besökte man Sandbackaskolan i Kungälv som är bäst i Sverige

när det gäller att ha likvärdiga skolresultat när man jämför pojkar och flickor. 

När man frågar specialpedagogen på Sandbackaskolan vad de gör, så tas 

cirkelmodellen upp som ett arbetssätt. 

Så här fungerar Cirkelmodellen:

 

 

(Bild från Pedagog Stockholm) 

Här har Skolverket skrivit om cirkelmodellen. 

Här beskrivs cirkelmodellen noggrant. Nationellt centrum för språk-, läs- och 

skrivutveckling har tagit fram skriften tillsammans med skolor i Vänersborg. 

Här skriver Anna Kaya om cirkelmodellen på sin blogg. 

 

 (Bild från Logopeden i skolan)

 Marlene

Filmer om läsförståelsestrategier

Häromdagen släppte UR sju filmer om läsförståelsestrategier på deras hemsida. Filmerna är på ca 8 min/styck. Korta, men ändå fulla med bra innehåll!

Jag skulle rekommendera att ni börjar att se filmen Introduktion, sedan kan man välja strategi i den ordning man vill. De filmerna är: Förutspå, Utreda oklarheter, Ställa frågor, Inre bilder och Sammanfatta.

En annan film är Högläsning i förskolan, där Marie Trapp visar två förskollärare hur man kan arbeta med läsförståelsestrategierna vid högläsning.

Marlene

Storyjumper

För att öka elevernas lust att skriva använder sig Råbyskolan av Storyjumper. Titta in!

Marlene

Från loggbok till app- Ingvar Lindkvistpriset 2014

Eva Björklund har fått Ingvar Lindkvist priset 2014. Lyssna och inspireras av hur Eva har arbetat med att utveckla matematikundervisningen  i mer än 10 år, resan har gått från en traditionell loggbok till app. Hon berättar om sin syn på dagens matematikundervisning och om hur hon vill förändra den. Här kan du se filmen.

Annelie

Resultat som skjuter i höjden

På Knutbyskolan i Rinkeby har de fördubblat sina resultat genom att jobba med genrepedagogik. Lärarna har inspirerats av Pauline Gibbons böcker och jobbar så i alla ämnen. Här kan du läsa mer om arbetet på Knutbyskolan.

Ett boktips är Lyft språket, lyft tänkandet av Pauline Gibbons. Den släpptes i en andra upplaga i november 2013. Gibbons har även gett ut boken Stärk språket, stärk lärandet.

Marlene

Vill du veta mer om e-böcker?

SPSM har nyligen gett ut en skrift om e-böcker som heter Läsa e-böcker. Så här beskriver SPSM innehållet i skriften:
I skriften beskriver vi vad e-böcker är och hur de kan användas i undervisningen. Skriften ger grundläggande information om e-böcker, till exempel var pedagogen hittar dem och olika varianter av e-böcker. Vi ger också råd om hur pedagogen kan använda e-böcker i undervisningen och vad som kan vara med i skolans strategi för e-böcker.

Här kan du beställa skriften eller ladda ner den som pdf.

Marlene

Nya filmer om läsförståelsestrategier

UR har filmatiserat undervisning med läsförståelsestrategier utifrån projektet En läsande klass.
Sändningstiderna för de 7 avsnitten kommer sändas efter varandra på SVT1 den 2 juni med start kl 14:05. Dagen efter kommer de finnas tillgängliga på internet/URplay: http://urplay.se/.

Serien kommer fungera som inspiration till hur man kan jobba i klassrummet med läsförståelse.

Marlene

Litteraturbankens skola

Den nyöppnade  Litteraturbankens skola är tänkt att verka som en vägledning till det svenska litteraturarvet. Hittills har de lagt ut texter och lärarhandledningar till Selma Lagerlöf, men det kommer att komma fler författare så småningom. På Litteraturbanken finns texter främst för den senare delen av grundskolan, men på Litteraturbankens skola har man valt att lägga ut texter och lärarhandledningar som passar till hela grundskolan.
Litteraturbankens skola är utarbetad av Ann Boglind och Anna Nordlund.

Marlene

Snart kör det igång!!

Vilken dag som helst kommer lärarhandledningen till "En läsande klass" att dimpa ner i våra skolors brevlådor. Spännande! Den 23 april, på Världsbokdagen, blir hemsidan helt öppen med alla hundratalstexter och tips till alla lärare.

Här kan ni se en film där lärarna i projektet berättar mer om läsförståelsestrategierna.  

Lycka till!

Marlene

Skolplus

• Ett digitalt läromedel som följer grundskolans läroplan.
• Övningar och spel som ger kunskap på ett lekfullt sätt.
• Passar interaktiva skrivtavlor, dataprojektorer och vanliga datorer.
• Ingen programvara behöver installeras, körs direkt från din webbläsare.

En del av  materialet är gratis, övrigt material krävs en användarlicens. Licensen varar ett år och ger full tillgång till allt material som finns på skolplus.se

Annelie

Högläsning av sakprosa

Tänk, nu skrivs det om läsförståelse precis överallt! Äntligen! Häromdagen publicerades en intressant intervju av Barbro Westlund om högläsning när det gäller sakprosa.

Westlund menar att sakprosan är precis lika viktig att högläsa som skönlitteratur.


När det gäller frågan om vilka böcker man ska välja, refererar Barbro till en studie i USA, där föräldrarna fick i uppdrag att läsa högt ur mer faktabaserade böcker. Det ledde till att de små barnen utvecklade mycket större ordförråd än om de läste enbart sagor.
– Det betyder inte att man ska sluta läsa sagor. Det ger något annat, en förmåga att leva sig in i andra människors livsöden. Men studien visade att man borde sträva efter en balans.Inte minst eftersom de internationella mätningarna av kunskapsläsningen visar att svenska barn och ungdomar tappar mest i just läsningen av sakprosa. Den skönlitterära läsningen sjunker inte alls på samma sätt.

Marlene

Uppdrag Språklyft

Sedan ett tag tillbaka finns Uppdrag Språklyft för åk 1-3. Det är ett idématerial till Skolverkets "Nya språket lyfter" med hänvisningar till observationspunkterna i "Nya språket lyfter".

Den har två teman, Leksaksfabriken och Detektivbyrån. Varje tema inleds med en högläsningstext, då läraren får många tillfällen att öva läsförståelse och ordkunskap med eleverna. Till varje tema finns en rad elevuppdrag som övar olika läs- och skrivstrategier, vilka aktivt utvecklar elevernas språk.

Precis nyligen har Natur & Kultur även släppt ett Uppdrag Språklyft  för åk 4-6. Det är uppbyggt på samma sätt, men nu är uppdraget att skriva en tidning. 

I serien finns också Uppdrag Språklyft med matematik. Uppdrag Språklyft med matematik är uppbyggt på samma sätt som Uppdrag Språklyft 1. Nya berättelser om Leksaksfabriken och Detektivbyrån leder oss in på uppdrag som har problemlösning i fokus. Alla uppdrag har koppling till det centrala innehållet i matematik och observationspunkterna i Nya Språket lyfter.


Marlene