Pedagogisk dokumentation

Det 11:e avnittet av Pedagog Värmlands utvecklingspodd handlar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Här får vi höra förskollärarna Emelie Johansson, Pernilla Malmgren Johannesson, Bibbi Kunosson och förskolechef Christina Forslund på Dirigentens förskola på Kronoparken ge sin syn på pedagogisk dokumentation och hur den blir en del i vardagen och det systematiska kvalitetsarbetet.

Här kan du lyssna på det avsnittet, men det enklast är att lyssna via din podcaster i mobilen. 

Andra ämnen som utvecklingspodden tagit upp är:
- Särskilt begåvade elever
- Kollegialt lärande i matematiklyftet
- Matematikutveckling på Färjestadsskolan
- Utveckling av muntliga färdigheter i moderna språk
- Kollegialt lärande på Skattkärrsskolan


/Marlene

Lite poddar...

För er som är intresserade av att lyssna på poddar finns nu en del för oss i skolan. Du söker efter dem i din podcaster och laddar ner de avsnitt som du är intresserad av.

Jalla Skolan handlar om svenska skolans arbete med nyanlända och flerspråkiga elever och lanseras av Inläsningstjänst AB.

 Inläsningstjänst AB har även podden Dyslexiradio, där de ämnet är dyslexi och läs- och skrivsvårigheter.

Sedan har även Pedagog Värmland poddsändningar i deras podd Utvecklingspodden.

/Marlene

Värmland läser

(bild från nwt.se)

Under hösten sätter Region Värmland tillsammans med olika samarbetspersoner läsningen i fokus för att öka läsförståelsen och läslusten hos värmlänningarna genom projektet Värmland läser. Igår presenterades fem läsambassadörer som ska finnas till vår hjälp: Stefan Holm, Emelie Hebbe, Ismael Atari, Karolina Nolin och Dekan Izat. 

 

Den 30/9 bjuder Region Värmland in till ett dialogcafé och sedan den 27/10 till en läskonferens på Karlstads universitet. De planerar också en stor bokcirkelträff på Karlstad CCC den 27/11 i samband med Värmlands bokmässa som pågår 27-28/11. På bokcirkelträffen diskuteras böckerna:  De våra av Lars Andersson och/eller Flickan med snö i håret av Ninni Schulman. 

 

Värmland läser har en facebookgrupp där de kommer att vara aktiva med information framöver. 

 

Artikeln som fanns i NWT den 25/8 kan du läsa här. 

 

Marlene 

Läsdidaktik

Vill ni ha en bok där ni kan slå upp det mesta av det ni undrar över när det gäller läsförståelse och läsförståelsestrategier? Då är denna bok helt rätt. Läsdidaktik av Astrid Roe. I bokens första del beskriver Astrid själva läsprocessen – vad den består av och vad som påverkar läsförståelsen. Därefter presenterar hon teori och forskning med anknytning till själva läsundervisningen. En stor del av boken ägnas åt arbete med läsundervisning i praktiken.

Om man har funderingar kring någon läsförståelsestrategi så kan man hitta alla möjliga strategier här och Astrid förklarar hur de fungerar och ger även råd för undervisningen. En riktig basbok att ha gemensamt på skolan eller i arbetslaget att gå till när man funderar över något!

Kapitlen i boken:

1. Vilka faktorer påverkar läsförståelsen?
2. Textens svårigheter
3. Utvecklingen av en läsdidaktik
4. Lässtrategier
5. Två undervisningsmodeller
6. Texters möjligheter och utmaningar
7. Hur skapar man engagemang för läsning?
8. Olika bedömningssätt
9. Läsprov

/Marlene

Nytt bedömningsstöd i svenska

 

I somras släppte Skolverket det nya bedömningsstödet i svenska för åk 1-3. Det ligger i Skolverkets bedömningsportal som man måste logga in på för att kunna ta del av. 

Så här skriver Skolverket om bedömningsstödet: 

För att ge ett tydligt och konkret stöd för uppföljning av elevers kunskaper i årskurs 1-3 finns nu två nya bedömningsstöd. Bedömningsstöden kan redan från årskurs 1 användas för att tidigt identifiera elever som riskerar att få eller som redan har svårigheter inom läs- och skrivutvecklingen eller i taluppfattningen inom matematik.
Materialet ska också vara ett stöd för att se när en elev kommit längre i sin kunskapsutveckling och är i behov av ytterligare stimulans. Båda materialen kommer att kunna bli ett underlag för din fortsatta undervisning i inom dessa områden.

Regeringen har beslutat att bedömningsstöden blir obligatoriska att använda i årskurs 1 från 1 juli 2016. Redan nu kan materialet användas i en utprövningsomgång under läsåret 2015/2016. Vi kommer att samla in synpunkter via en enkät som kommer att finnas här från september 2015. Ta chansen att vara med och påverka genom att använda materialet och fylla i enkäten.

 Det man ska vara medveten om är att bedömningsstödet inte mäter alla kunskapskrav precis som det är med t.ex. nationella prov. En annan sak som bedömningsstödet fått kritik för är att det inte tittar på elevens läsförståelse (eller hörförståelse för elever som inte läser på egen hand). 

Något som är positivt är att bedömningsstödet är starkt kopplat till Nya Språket lyfter, som vi använder i våra kommungemensamma uppföljningar här på Hammarö. 

/Marlene

Filmer om Nya Språket lyfter

Nu har Pedagog Stockholm gjort två filmer kring bedömningsmaterialet Nya Språket lyfter.

Kanske kan vara något att se och diskutera tillsammans i arbetslagen?!

Marlene

Artiklar om att arbeta språkutvecklande i alla ämnen

I senaste numret av Origo (en tidning för lärare i matematik, teknik och  naturvetenskap utgiven av lärarförbundet) finns flera fina artiklar om hur och varför man bör arbeta språkutvecklande i alla ämnen i skolan.

Här hittar du en artikel om hur de arbetar i matematik på en skola i Helsingborg.

Här hittar du en artikel om Anna Maria Hipkiss avhandling om att det är vanligt att vi använder vardagsspråk på lektionerna i stället för fackspråk. Hon menar att det är viktig att utforma aktiviteter i undervisningen där eleverna får möta fackspråket vid många tillfällen.

Här hittar du en artikel där vi får följa en kemilärare i Tierp och hur hon arbetar med ord och begrepp i undervisningen. 

Och sist, men inte minst, en intervju med språkprofessor Maaike Hajer, som just nu arbetar med modulerna i SO och NO till Läslyftet.

Marlene

Aktiv läskraft: Att undervisa i lässtrategier för förståelse

Äntligen har Barbro Westlunds första bok om lässtrategier kommit ut! Utgivningen har blivit uppskjuten länge, men nu finns den att köpa hem.

Rubrikerna på kapitlen är:
- Syftet med bokserien Aktiv läskraft
- Aktiv läskraft
- Vad alla lärare bör veta om läsprocessen
- Så blir läsförståelseundervisning framgångsrik
- Att arbeta med undervisning i läsförståelse, lärande och bedömning som en process - inte som separata delar
- Kursplanernas förhållande till läsförståelseprocesser
- Sammanfattning och framåtblick

Böckerna för mellanstadiet och lågstadiet ser just nu ut att ges ut i oktober.

Ser fram emot spännande läsning!
Marlene

Hur kan man jobba med cirkelmodellen?

Här har jag skrivit om hur skrivande enligt cirkelmodellen går till, men om ni vill ha fler praktiska exempel så finns det i de här blogginläggen: 

ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter

Cirkelmodellen i alla ämnen

Marlene

Att modellera

Något vi ser är framgångsrikt i undervisningen är att modellera för eleverna hur de ska genomföra en uppgift. Här är en film om hur man kan tänka kring modellering.

 Marlene

Hur utformar vi lärmiljön i klassrummet egentligen?

Att lärmiljön i klassrummet är viktig, det vet vi. Men hur utformar man den på bästa sätt? Det här pratar Anne-Marie Körling om i en intervju med Skolvärlden. Här får man lite tips hur man kan tänka vid olika typer av samtal i klassrummet.

Marlene

Funderingar kring betyg

Nu har Skolverket gjort en film kring de frågor som är vanliga att eleverna funderar över när det gäller betygsättning. Värdefull att se som lärare och kanske att se tillsammans med sina elever!

Marlene

No Hands Up

Ett sätt att öka aktiviteten hos eleverna i klassrummet och att låta alla elever bli delaktiga vid lärarledda samtal är att använda sig av metoden No hands up. Läraren har elevernas namn nedskrivna på glasspinnar, stenar eller något annat och drar slumpvis ett namn som får svara på en fråga i stället för att eleverna räcker upp handen.

Pedagog Stockholm har intervjuat Anna Lindqvist, lärare på Södermalmsskolan i Stockholm, hur hon arbetar med No hands up. 

Marlene

Boktips

Emellanåt får jag frågan om jag har några bra boktips. Följande boktips ger LäsAmbassadören på sin blogg idag:

För mellanstadiet:
”Balladen om en bruten näsa” av Arne Svingen, översatt från norska.
Svenska författare: Rebecka Åhlund, Cilla Jackert, Mårten Sandén, Mårten Melin. Och så har jag själv skrivit två mellanstadieböcker, kan inte hålla mig från att tipsa om dem, ”Lite ihop” och ”Kanske ihop”.

Högstadiet:
”En sekund i taget”, Sofia Nordin.
”Flyt som en fjäril, stick som ett bi”, Elin Nilsson.
”Svensk synd” + ”Så värt”, Martin Jern.
”Sjutton år och skitsnygg”, Emma Granholm.
”Inte vatten värd”, Ulrika Lidbo.


Översatt från engelska, passar läsvana högstadie / gymnasiet:
”Jag ger dig solen”, Jandy Nelson.

Marlene

Att utveckla matematik undervisningen -erfarenheter från en skola i Västerås

 

I den länkade filmen från svt.nyheter beskrivs hur en skola i Västerås arbetat för att utveckla undervisningen i matematik.http://www.svt.se/nyheter/sverige/mer-stod-med-finskt-laromedel

Läromedlet som tas upp i filmen heter Favoritmatte - Studentlitteratur. Den finns för 1-3 som två parallellböcker - en grundbok Favoritmatte och en "Mera" bok Favoritmatte med mer utmaning. För 4-6 finns boken som Favoritmatte -basbok och Favoritmatte"Mera" bok och här rekommenderar förlaget att man använder Mera boken som grundbok.

Annelie

Förstå kunskapskraven

UR och Skolverket har tillsammans gett ut ett antal filmer som kan vara ett stöd att förtydliga kunskapskraven via youtube-kanalen "Orka plugga".

Marlene

En sammanställning "ett första hjälpen - kit för formativ bedömning

Daniel Nordström  har skrivit en sammanställning ett ”första hjälpen"-kit på olika analoga och digitala metoder som är uppdelade utifrån de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Det kommer att läggas ut uppdateringar löpande på denna hemsida.

Annelie

Att gå en bildpromenad

Bildpromenader nämns då och då när man talar om läsning och barnens/elevernas språkutveckling. Men vad innebär det? Så här skriver Anne-Marie Körling som myntade begreppet i Sverige:

En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. Den muntliga undervisningen synliggör elevernas förförståelse och skapar därför möjlighet för läraren att utmana och utveckla eleverna i relation till den. VI är därmed i den berömda utvecklingszonen.

Och hur gör man?
Här modellerar Anne-Marie Körling hur man kan göra. Exempel 1. Exempel 2.
I tidningen Alfa berättar Eva-Marie Nilsson hur hon gör.
Även Marie Trapp, en av lärarna i "En läsande klass", har provat på det här med bildpromenader och skriver om det i sin blogg.

Så om ni är sugna att prova eller bara vill läsa om hur andra gör så kika in på de här exemplen!

Marlene

Synligör matematiken i förskolan

 

Andrea Walter de Perlet är förskollärare och projektledare på UR och hon berättar i  Ur inspirationsfilm om hur man kan hitta matematiken i förskolan om hur barnens samarbete och motivation kan väckas av att arbeta med rörlig bild.

Att arbeta med rörlig bild kan vara en av många vägar att synliggöra och konkretisera matematiken  i förskolan. I serien om Tiggy finns ett antal program som synliggör mängd och antal som är mycket viktiga begrepp som ska grundläggas i det informella arbetet med matematik i förskolan.Att sortera och klassificera är lämpliga aktiviteter att börja med . Det är viktigt att variera vad man sorterar för att synliggöra att det är mängd och antal som är i fokus.
Du kan tex börja att titta på filmen  - Sortera pasta som Andrea berättar om i introduktionsfilmen. 

UR har också andra program som kan användas  som inspiration i arbetet med att utveckla, synliggöra mängd och antal i barnens vardag -Upptäck matematiken i leken,Utforska matematiken i naturen.

Annelie

 

 

Formativ undervisning och jakten på förmågorna

Hur utformar vi undervisningen så att alla elever får möjligheter att utveckla olika förmågor som ska bedömas i kunskapskraven?
I denna artikel från Origo berättar Maria Asplund om hur hon arbetar .Maria är matematiklärare i årskurs 7–9 på Erlaskolan Östra i Norrköping. Maria Asplund arbetar också som handledare i Matematiklyftet och arbete med Erlaskolornas pedagogiska utveckling.

Maria Asplund har alltid förmågorna och kunskapskraven i matte i fokus. Mycket av arbetet sker i grupper, bland annat med en matteblogg. Den är ett verktyg för att visa vad man kan.
Maria beskriver i artikeln att eleverna är lösningsfokuserade och det är viktigt att låta eleverna förklara hur de tänker när de löser en problemlösningsuppgift, viktigt är också att ställa följdfrågor så att de kan utveckla sina resonemang. Maria beskriver vidare i artikeln vikten av att avsätta tid i form av längre arbetspass för att tydliggöra målen, tänka enskilt, ha diskussioner, följa upp, tillämpa och reflektera.Hon berättar att hon håller sig medvetet i bakgrunden vid problemlösningsaktiviteter, svarar aldrig på om de gjort rätt eller fel, utan ger bara ny näring åt diskussionerna.

– Ju tystare jag är, desto större utveckling hos eleverna. Min arena kommer senare, beskriver Maria.

Eleverna i grupperna är på väldigt olika nivåer i matematik. De är vana vid att jobba med gruppen som resurs, förklarar Maria Asplund.Det är viktigt att välja uppgifter så att alla kan delta. De ska fungera både för dem som har lite svårare och utmana dem som har lätt för matte. Elever som har läs- och skrivsvårigheter får uppgiften dagen innan och kan använda talsyntes. Ingen ska missa matten för att den har lässvårigheter.

Maria berättar också att hon är  tydlig med målen, vilka förmågor som ska bedömas och hur de ska bedömas i kunskapskraven Läs hela artikeln

Annelie