No Hands Up

Ett sätt att öka aktiviteten hos eleverna i klassrummet och att låta alla elever bli delaktiga vid lärarledda samtal är att använda sig av metoden No hands up. Läraren har elevernas namn nedskrivna på glasspinnar, stenar eller något annat och drar slumpvis ett namn som får svara på en fråga i stället för att eleverna räcker upp handen.

Pedagog Stockholm har intervjuat Anna Lindqvist, lärare på Södermalmsskolan i Stockholm, hur hon arbetar med No hands up. 

Marlene

Boktips

Emellanåt får jag frågan om jag har några bra boktips. Följande boktips ger LäsAmbassadören på sin blogg idag:

För mellanstadiet:
”Balladen om en bruten näsa” av Arne Svingen, översatt från norska.
Svenska författare: Rebecka Åhlund, Cilla Jackert, Mårten Sandén, Mårten Melin. Och så har jag själv skrivit två mellanstadieböcker, kan inte hålla mig från att tipsa om dem, ”Lite ihop” och ”Kanske ihop”.

Högstadiet:
”En sekund i taget”, Sofia Nordin.
”Flyt som en fjäril, stick som ett bi”, Elin Nilsson.
”Svensk synd” + ”Så värt”, Martin Jern.
”Sjutton år och skitsnygg”, Emma Granholm.
”Inte vatten värd”, Ulrika Lidbo.


Översatt från engelska, passar läsvana högstadie / gymnasiet:
”Jag ger dig solen”, Jandy Nelson.

Marlene

Att utveckla matematik undervisningen -erfarenheter från en skola i Västerås

 

I den länkade filmen från svt.nyheter beskrivs hur en skola i Västerås arbetat för att utveckla undervisningen i matematik.http://www.svt.se/nyheter/sverige/mer-stod-med-finskt-laromedel

Läromedlet som tas upp i filmen heter Favoritmatte - Studentlitteratur. Den finns för 1-3 som två parallellböcker - en grundbok Favoritmatte och en "Mera" bok Favoritmatte med mer utmaning. För 4-6 finns boken som Favoritmatte -basbok och Favoritmatte"Mera" bok och här rekommenderar förlaget att man använder Mera boken som grundbok.

Annelie

Förstå kunskapskraven

UR och Skolverket har tillsammans gett ut ett antal filmer som kan vara ett stöd att förtydliga kunskapskraven via youtube-kanalen "Orka plugga".

Marlene

En sammanställning "ett första hjälpen - kit för formativ bedömning

Daniel Nordström  har skrivit en sammanställning ett ”första hjälpen"-kit på olika analoga och digitala metoder som är uppdelade utifrån de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning. Det kommer att läggas ut uppdateringar löpande på denna hemsida.

Annelie

Att gå en bildpromenad

Bildpromenader nämns då och då när man talar om läsning och barnens/elevernas språkutveckling. Men vad innebär det? Så här skriver Anne-Marie Körling som myntade begreppet i Sverige:

En väl genomförd bildpromenad syftar till att aktivera språket, det talade, det skrivna och det egna uttryckta, och i en nära relation till undervisande fokus utvecklas i samspel med text, lärare och andra elever. Den muntliga undervisningen synliggör elevernas förförståelse och skapar därför möjlighet för läraren att utmana och utveckla eleverna i relation till den. VI är därmed i den berömda utvecklingszonen.

Och hur gör man?
Här modellerar Anne-Marie Körling hur man kan göra. Exempel 1. Exempel 2.
I tidningen Alfa berättar Eva-Marie Nilsson hur hon gör.
Även Marie Trapp, en av lärarna i "En läsande klass", har provat på det här med bildpromenader och skriver om det i sin blogg.

Så om ni är sugna att prova eller bara vill läsa om hur andra gör så kika in på de här exemplen!

Marlene

Synligör matematiken i förskolan

 

Andrea Walter de Perlet är förskollärare och projektledare på UR och hon berättar i  Ur inspirationsfilm om hur man kan hitta matematiken i förskolan om hur barnens samarbete och motivation kan väckas av att arbeta med rörlig bild.

Att arbeta med rörlig bild kan vara en av många vägar att synliggöra och konkretisera matematiken  i förskolan. I serien om Tiggy finns ett antal program som synliggör mängd och antal som är mycket viktiga begrepp som ska grundläggas i det informella arbetet med matematik i förskolan.Att sortera och klassificera är lämpliga aktiviteter att börja med . Det är viktigt att variera vad man sorterar för att synliggöra att det är mängd och antal som är i fokus.
Du kan tex börja att titta på filmen  - Sortera pasta som Andrea berättar om i introduktionsfilmen. 

UR har också andra program som kan användas  som inspiration i arbetet med att utveckla, synliggöra mängd och antal i barnens vardag -Upptäck matematiken i leken,Utforska matematiken i naturen.

Annelie

 

 

Formativ undervisning och jakten på förmågorna

Hur utformar vi undervisningen så att alla elever får möjligheter att utveckla olika förmågor som ska bedömas i kunskapskraven?
I denna artikel från Origo berättar Maria Asplund om hur hon arbetar .Maria är matematiklärare i årskurs 7–9 på Erlaskolan Östra i Norrköping. Maria Asplund arbetar också som handledare i Matematiklyftet och arbete med Erlaskolornas pedagogiska utveckling.

Maria Asplund har alltid förmågorna och kunskapskraven i matte i fokus. Mycket av arbetet sker i grupper, bland annat med en matteblogg. Den är ett verktyg för att visa vad man kan.
Maria beskriver i artikeln att eleverna är lösningsfokuserade och det är viktigt att låta eleverna förklara hur de tänker när de löser en problemlösningsuppgift, viktigt är också att ställa följdfrågor så att de kan utveckla sina resonemang. Maria beskriver vidare i artikeln vikten av att avsätta tid i form av längre arbetspass för att tydliggöra målen, tänka enskilt, ha diskussioner, följa upp, tillämpa och reflektera.Hon berättar att hon håller sig medvetet i bakgrunden vid problemlösningsaktiviteter, svarar aldrig på om de gjort rätt eller fel, utan ger bara ny näring åt diskussionerna.

– Ju tystare jag är, desto större utveckling hos eleverna. Min arena kommer senare, beskriver Maria.

Eleverna i grupperna är på väldigt olika nivåer i matematik. De är vana vid att jobba med gruppen som resurs, förklarar Maria Asplund.Det är viktigt att välja uppgifter så att alla kan delta. De ska fungera både för dem som har lite svårare och utmana dem som har lätt för matte. Elever som har läs- och skrivsvårigheter får uppgiften dagen innan och kan använda talsyntes. Ingen ska missa matten för att den har lässvårigheter.

Maria berättar också att hon är  tydlig med målen, vilka förmågor som ska bedömas och hur de ska bedömas i kunskapskraven Läs hela artikeln

Annelie

Hur utformar vi undervisningen i matematik så eleverna får möjligheter att engagera sig i ämnet matematik?

Vi behöver undvika undervisningens tomma lådor och fylla dem med att eleverna får engagera sig i ämnet matematik. Det skriver Lisa Björklund Boistrup, matematik-didaktiskt inriktad forskare vid Linköpings universitet och Stockholms universitet i en krönika. . Läs hela krönikan
Annelie

Filmer om barnens språkutveckling

Föreningen Kodknäckarna har filmer om barnets språkutveckling under 0-5 år. Filmerna är riktade till föräldrar och kan visas på föräldramöten. Man kan också använda dem som diskussionsunderlag i det egna språkarbetet på förskolan.

Till filmerna finns ett häfte om de övningar som görs i filmerna och mer information samt ett informationsblad.

Marlene

Info till nyanlända

Skolverket har nyligen lanserat en sajt som ger information till elever/föräldrar som möter den svenska skolan som nyanländ. Informationen finns på språken: svenska, persiska, somaliska, arabiska, polska och thailändska. Den här informationen kan vara ett stöd i de första samtalen med vårdnadshavare som är nyanlända.

Marlene

Skolforskningsinstitutet

Nu har skolforskningsinstitutet dragit igång sin verksamhet och hemsidan är sjösatt. Den hittar ni här.
Den kommer förhoppningsvis att byggas på allteftersom och bli rik på information av intresse.

Marlene

Boktips om formativ bedömning

För några år sedan var Carolin Heyer och Ingeborg Hull här på Hammarö och föreläste om sitt arbete med formativ bedömning. Alla skolor hade inte möjlighet att vara med, men för ett antal så var det en mycket givande föreläsning.

Nu har Carolin och Ingeborg kommit ut med en bok där de beskriver sitt arbete med formativ bedömning. Jag har inte läst boken, men jag skulle gissa mig till att den är läsvärd och innehåller en hel del  praktiska tips.

Så här beskrivs boken på bokus:

Bedömningen är en utmanande del av en lärares vardag. Den ska enligt Lgr 11 vara likvärdig, allsidig, målstyrd, summativ, formativ och tillräckligt tydlig för att elever och föräldrar ska förstå och kunna påverka kunskapsutvecklingen. Bedömningen ska i första hand syfta till lärande lärande bedömning.

För att ha möjlighet att uppfylla alla bedömningskrav i en tidspressad arbetssituation krävs verktyg och hjälpmedel. I denna bok ges konkreta exempel och metodiska tips för arbete med formativ bedömning. Här presenteras forskningsbakgrund och koppling till läroplanen. Här visas en arbetsgång, en väg som visar hur du som lärare kan komma i gång med formativ bedömning i praktiken.

Hur presenterar jag kunskapskrav och förmågor?
Hur gör jag en matris tillsammans med mina elever?
Hur arbetar jag med kamrat-, själv- och sambedömning?

Utifrån exempel i svenska och matematik på mellanstadiet presenteras verktyg som omvandlar teori till praktik.

/Marlene

Språkliga aktiviteter med tvååringar

I Ølensjøen FUS barnehage i Norge har pedagogerna arbetat med repeterad läsning kring boken Mopp og Mikko med sina tvååringar. I den här filmen får vi se hur boken Mopp og Mikko elskar mat har gett inspiration till att gå och handla med Mopp og Mikko. Aktiviteter efter läsning innehåller bearbetning av det som händer i boken och detta är ett exempel på goda språkstimulerande aktiviteter.

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

 

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet diskuteras ofta, men vad är det egentligen? De här korta filmerna kanske kan ge svar på dina frågor. 

Marlene

Närläsning

(bild från dn.se)

Många lärare vill utveckla sitt arbete med närläsning. Här på Anna Kayas blogg finns två korta filmer som kan vara intressanta att ta del av.

Här kan du läsa hur man arbetade med närläsning på Nobelgymnasiet efter Ann Boglinds föreläsning i RUC:s seminarieserie.

I ett äldre nummer av tidningen Origo finns en artikel om hur man kan jobba med närläsning i kemi.

Marlene

Skolministeriet om En läsande klass

Igår sände Skolministeriet (Utbildningsradion) ett program om En läsande klass. Här intervjuas lärare som arbetar med En läsande klass, forskarna Barbro Westlund, Monica Reichenberg och Jan Nilsson samt upphovsmannen Martin Widmark.
Martin Widmark avslutar med att berätta att han nu arbetar för att utvidga projektet mot högstadiet.

Marlene

Film om hur Malin Hugander arbetar med läsförståelsestrategier

Malin Hugander på Sätraskolan är en av mellanstadielärarna som skrivit handledningen till En läsande klass. I det här reportaget från Sätraskolan berättar hon om sitt arbete med läsförståelsestrategier i klassrummet.

Marlene

Våra ändrade läsvanor

Igår publicerades en intressant artikel i Västerbottenskuriren om våra ändrade läsvanor. Dino Viscovi, forskare på Linnéuniversitetet i Växjö, föreläste i Umeå om familjernas ändrade läsvanor.

"Förr" läste man morgontidningen, köpte kanske en kvällstidning, prenumererade på veckotidningar och barnen prenumererade på serietidningar. Familjen besökte biblioteket och såg på gemensamma tv-program som var textade. Man läste även postorderkataloger som tex Ellos och Hobbex.

Numera är vi surfande familjer som får större delen av vår information i smartphones och surfplattor. Hur förändrar det vårt läsande? Vi varken kan eller vill backa tiden, men en fråga att fundera på är hur kan vi jobba med läsning med stöd av den nya tekniken.

Marlene

Barbro Westlund

Idag på förmiddagen föreläste Barbro Westlund, universitetslektor och forskare vid Stockholms universitet, för alla pedagoger i Hammarö kommun och under eftermiddagen får alla möjlighet att samtala i ämneslag och arbetslag utifrån föreläsningen.

De böcker som Barbro skrivit och visade på föreläsningen är:

Till de böckerna finns även en studiehandledning om man vill arbeta med böckerna tillsammans i ett arbetslag.

Under nästa år kommer Barbro ut med tre nya böcker, en bok riktad till varje stadium i grundskolan. Den första, för högstadiet, beräknas komma ut i slutet av juli månad.

  

Marlene